Griffins Steakhouse, Stockholm , Klarabergsviadukten 67, www.griffinssteakhouse.se
Stället som älskar ordet Extraordinaire.
Relativt nyöppnat, stylisch, hippt och exklusivt mitt på Klarabergsviadukten. Att ringa för att få bord funkade inte, däremot att e-posta gick alldeles utmärkt. Den nya tiden är här.
Vi kommer in, står framför hovmästarens pulpet, han talar i telefon och ignorerar oss totalt. Han höjer inte ens blicken för att bekräfta att han sett oss. Istället kommer en servitris fram och säger lite onödigt att hovmästaren tar hand om er strax. Vi stod i 5 minuter och väntade på att bli visade till vårt bord som vi dessutom hade på tid. Ett stockholmskt påfund.
Jag ska ärligt säga att jag gillar inte deras tidsbokning. Du får 2 timmar 30 minuter på dig att äta. That´s it. Och visst kan du äta 3 rätter och dricka kaffe på 2,5 timme ? Det är väl inte ostressigt men går gör det ju. Om servisen är pigg och alert. Vilket de väl var när de väl kommit sig för att ta beställningen, efter en sisådär 20 minuter. Tick Tock, Tick Tock....
Jag gillar att det finns hel- och halvportioner samt väldigt varierad mat, sallader, skaldjur, husmanskost, grillat med olika val. Bra ! Vi åt:
- renskav (lite väl blodigt för att vara ren , i övrigt en lagom portion med potatis och sås i liten kastrull bredvid)
- asiatisk sallad (beställdes utan koriander men kom in med rätt mycket koriander och biff som var senig - jag hade inte serverat den biten själv, men med mycket nudlar, god sås och sparris)
- Rocklundakarré (grillad karré i bit med en hemgjord liten salsicciakorv, serverades med pommes, bearnaise i egen liten kastrull och sallad. Köttet var salt som 17 men alldeles utmärkt i övrigt).
Bredvid stod en bricka med ketchup (hemgjord tror jag nog), vitlökscreme och grillsås upptäckte vi efteråt, det kunde ju servisen påpekat ?
Javisst, vi hade kunnat påpeka felen - om vår servitris varit synlig eller kastat en blick åt vårt håll när hon gick förbi.
Det blev efterrätt också, choklad (chokladskum, vaniljyoghurtglass med blåbär och riven brownie) och Banana Split (pankofriterad banan, matbananchips, italiensk maräng och kondenserad mjölkkola). Chokladskummet påminde mer om chokladkräm i gummiform men var gott - det smakade choklad. Och Banana spliten var en till synes liten portion som var stor i själen. Man blev rejält mätt på den även om jag saknade kolan ?
Sedan kom vår servitris och berättade att vi satt på tid och hade 10 minuter på oss med notan. Oj, så trevligt. När vi gick sa vi hejdå men inte då heller lyckades vi få en respons från den upptagne hovmästaren.
Alltså jag förstår att man vill ha ruljangs på borden, många gäster ger mer pengar men det funkar inte som upplevelse och om man har ordet Extraordinaire i sin meny 14 gånger och berättar att man blandar vissa av sina drinkar på premiumsprit (jag undrar vad de blandar de andra på ? ) så kan man inte ha 2,5 timmes sittningar. 3 timmar kanske. Helst 3,5 för att det ska vara trevligt. Jag kan också förstå att om man kommer in från gatan, inte har beställt bord och då får en tidsgräns - helt OK. Men inte om du anstränger dig och beställer bord. Nu var vi tre tjejer som skulle snacka en stund över middag, vi hade kunnat fortsätta i baren men säg att man tar med föräldrarna på middag, de vill sitta och äta långsamt, gärna tre rätter plus liten drink före och helt plötsligt får man ta desserten på bardisken. No way José säger jag. Extraordinär eller inte.
För maten och stylingen får man 3,5 av 5 Filippor, för serveringen, tiden och hovmästaren får de 2 av 5 Filippor - med nöd.
Det är faktiskt så att Wagamama med nudlarna bredvid är mer lockande till nästa gång.
Stället som älskar ordet Extraordinaire.
Relativt nyöppnat, stylisch, hippt och exklusivt mitt på Klarabergsviadukten. Att ringa för att få bord funkade inte, däremot att e-posta gick alldeles utmärkt. Den nya tiden är här.
Vi kommer in, står framför hovmästarens pulpet, han talar i telefon och ignorerar oss totalt. Han höjer inte ens blicken för att bekräfta att han sett oss. Istället kommer en servitris fram och säger lite onödigt att hovmästaren tar hand om er strax. Vi stod i 5 minuter och väntade på att bli visade till vårt bord som vi dessutom hade på tid. Ett stockholmskt påfund.
Jag ska ärligt säga att jag gillar inte deras tidsbokning. Du får 2 timmar 30 minuter på dig att äta. That´s it. Och visst kan du äta 3 rätter och dricka kaffe på 2,5 timme ? Det är väl inte ostressigt men går gör det ju. Om servisen är pigg och alert. Vilket de väl var när de väl kommit sig för att ta beställningen, efter en sisådär 20 minuter. Tick Tock, Tick Tock....
Jag gillar att det finns hel- och halvportioner samt väldigt varierad mat, sallader, skaldjur, husmanskost, grillat med olika val. Bra ! Vi åt:
- renskav (lite väl blodigt för att vara ren , i övrigt en lagom portion med potatis och sås i liten kastrull bredvid)
- asiatisk sallad (beställdes utan koriander men kom in med rätt mycket koriander och biff som var senig - jag hade inte serverat den biten själv, men med mycket nudlar, god sås och sparris)
- Rocklundakarré (grillad karré i bit med en hemgjord liten salsicciakorv, serverades med pommes, bearnaise i egen liten kastrull och sallad. Köttet var salt som 17 men alldeles utmärkt i övrigt).
Bredvid stod en bricka med ketchup (hemgjord tror jag nog), vitlökscreme och grillsås upptäckte vi efteråt, det kunde ju servisen påpekat ?
Javisst, vi hade kunnat påpeka felen - om vår servitris varit synlig eller kastat en blick åt vårt håll när hon gick förbi.
Det blev efterrätt också, choklad (chokladskum, vaniljyoghurtglass med blåbär och riven brownie) och Banana Split (pankofriterad banan, matbananchips, italiensk maräng och kondenserad mjölkkola). Chokladskummet påminde mer om chokladkräm i gummiform men var gott - det smakade choklad. Och Banana spliten var en till synes liten portion som var stor i själen. Man blev rejält mätt på den även om jag saknade kolan ?
Sedan kom vår servitris och berättade att vi satt på tid och hade 10 minuter på oss med notan. Oj, så trevligt. När vi gick sa vi hejdå men inte då heller lyckades vi få en respons från den upptagne hovmästaren.
Alltså jag förstår att man vill ha ruljangs på borden, många gäster ger mer pengar men det funkar inte som upplevelse och om man har ordet Extraordinaire i sin meny 14 gånger och berättar att man blandar vissa av sina drinkar på premiumsprit (jag undrar vad de blandar de andra på ? ) så kan man inte ha 2,5 timmes sittningar. 3 timmar kanske. Helst 3,5 för att det ska vara trevligt. Jag kan också förstå att om man kommer in från gatan, inte har beställt bord och då får en tidsgräns - helt OK. Men inte om du anstränger dig och beställer bord. Nu var vi tre tjejer som skulle snacka en stund över middag, vi hade kunnat fortsätta i baren men säg att man tar med föräldrarna på middag, de vill sitta och äta långsamt, gärna tre rätter plus liten drink före och helt plötsligt får man ta desserten på bardisken. No way José säger jag. Extraordinär eller inte.
För maten och stylingen får man 3,5 av 5 Filippor, för serveringen, tiden och hovmästaren får de 2 av 5 Filippor - med nöd.
Det är faktiskt så att Wagamama med nudlarna bredvid är mer lockande till nästa gång.