En matbild

Guider

Matbloggat

Författare Ämne: Gratis vildväxande råvaror - växter, bär och rötter  (läst 63033 gånger)

crlhrv

  • Mästerkock
  • ******
  • Antal inlägg: 1301
    • Visa profil
    • Mina foton och allt annat
Vi hade tidigare en liten diskussion om mat som är mer eller mindre gratis. Jakt och fiske är t ex två ypperliga exempel på aktiviteter som med lite tur kan ge stora mängder mat mer eller mindre gratis. Problemet med dessa är de kräver en hel del förberedelser och relativt stora investeringar i tid och utrustning.

Som ett litet alternativ tänkte jag göra en liten lista med små tips, guider och recept på vegetarisk mat som går att hitta i naturen och som man relativt snabbt och enkelt kan ge sig ut för att plocka reda på. Den enda utrustningen som behövs är ett par ordentliga skor eller stövlar, lite nyfikenhet och kanske en spade då och då.

Det kommer att bli en blandning av mer eller mindre kända bär och växter men också lite annorlunda alternativ som många kanske inte känner till. För vissa som är vana vid att röra sig i naturen kanske det inte innehåller några nyheter. Några av växterna kanske främst är användbara i rena nödsituationer men kan ändå vara nyttiga att känna till. Många av växterna är också främst användbara i recept där också andra ingredienser ingår, så att kalla de här växterna för gratis mat är kanske att överdriva. Men de utgör ändå en ingrediens som är gratis att ta reda på.
Vissa av växterna kan också ha andra användningsområden än just som föda vilka också kan vara kul att känna till och då kommer jag att beskriva dem. Vidare kommer jag där det är möjligt skriva lite kuriosa om växten, t ex om hur namnet har uppkommit etc.

Det är inte meningen att guiden ska ge någon heltäckande bild av alla ätbara bär och växter utan ska fungera som ett litet inspirationsverktyg till att själv söka sig ut i skog och mark och hitta nya saker. Om ni känner till några andra ätbara växter så skulle det vara jättekul om ni ville dela med er av dem! Kanske kan vi försöka få ihop en något heltäckande lista på "naturlig mat"?

En varning kan dock vara på sin plats. Då majoriteten av alla växter i naturen faktiskt går att äta (det är bara en fråga om hur bra den smakar) så finns det en växt som är mycket viktig att hålla reda på; sprängörten.
Sprängörten är bland de giftigaste växterna vi har och kan förväxlas med t ex kvanne, hundkäx m fl - som av säkerhetsskäl inte kommer att tas upp här.
En enda rotknöl från sprängörten räcker för att döda en vuxen människa inom 15 minuter till en timme. Giftet påverkar centrala nervsystemet, du får kramper, andningsmuskulaturen förlamas och hamnar i ett förlamningstillstånd där också hjärtat påverkas. Indianer har använd växten som ett självmordsmedel. OBS! Det finns ingen karakteristisk lukt eller smak som avslöjar farligheten - det gäller att vara uppmärksam!

* = recept finns

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Björk - Ett av de mest användbara träden vi har i Sverige ur både mat- och funktionssynpunk. Unga blad (2-3 veckor gamla) kan användas i sallad eller kokas till dryck, när tjälen släpper kan björkarna tappas på sav som sedan dricks direkt eller så kokas den ned till en segflytande vätska som går att spara. Smakar sött och gott.

Brännässlor* - Man kan äta de små späda bladen på tidiga plantor eller de mindre bladen högst upp på större plantor men de bör plockas innan nässlan går i blom. Använd en plastpåse på handen när du plockar eller ta bladen mellan tummen och pekfingret när du plockar, men akta resten av handen. Kan förväxlas med vitplister (som inte bränns).

Ekollon - Plocka vanliga ekollon och rosta dem i 275 grader i ungefär en kvart - skalet ska vara brunförkolnat. Plocka ur dem och låt de svalna något innan du skalar dem. Ekollon innehåller fett och stärkelse vilket gör dem mycket energirika.

Gul fetknopp - Bladen smakar som brännande peppar och har används som köttkrydda genom att man gnider in köttet med bladen.

Gåsört - Endast de gulaktiga rötterna ska användas och smakar lite som rå potatis. Äts råa eller kokas.

Hallon* - Bären kan vara både röda, gula och blå och på unga blad kan koka ett gott te genom att man kokar 2 nävar med blad i 1 liter vatten under 15 minuter. Som med alla bär bör man inte äta mer än 1 liter om dagen pga risken för diarré.


Harsyra - Har en mycket syrlig smak då den innehåller oxalsyra. Äts som den är men man bör vara försiktig med mängden då det påvisats att harsyra kan ge upphov till njursten. Kan förväxlas med klöver som inte smakar lika bra.

Johannesört* - Kan användas för att krydda brännvin med. Johannesört har också en milt rogivande effekt och finns som naturläkemedel.


Kaveldun - Är en mycket ätbar växt. Innan dunets "cigarrer" blir bruna (medan de fortfarande är inneslutna i ett bladhölje) kan man koka dem och äta dem som majskolvar. Om man kör ner händerna i dyn kan man rycka upp de vågräta rötterna som sedan skalas och äts råa. Vissa botanister propagerar för att man ska börja odla kaveldun som gröda. Bör inte förväxlas med den giftiga Svärdsliljan.

Kirskål* - Bladen smakar lite som oskalade morötter och äts råa eller kokta. Kirskål ingår i många recept även på restauranger men ses främst som ett ogräs. Många förväxlar Kirskålen med t ex Hundkäx och Röllika då blomställningarna är relativt lika, men tittar man närmare på bladen ser man tydligt hur de skiljer sig från varandra då kirskålens blad kan liknas vid en getfot.

Kolvass - Stråbasen kan ätas liksom märgen som finns i rotstocken. Smakar lite som valnöt. Skjutande skott på unga exemplar kan ätas som sparris. Dock är det relativt mycket jobb för lite mat.

Kärleksört - Fetbladsväxt där bladen är krispiga och smakar gott.


Libbsticka - bladen används som selleri eller som krydda i t ex buljonger. Ernst Kirschteiger har en gång sagt: jag har mött Libbstickor som sett mig i ögonen.

Malört - Används främst som brännvinskrydda och innehåller oljor som påverkar centrala nervsystemet. Spriten Absinthe är kryddad med malört.

Mjölkört/Rallarros - Späda rotskott kan användas som sparris och smakar milt - den grövre rotstocken är mycket besk även om den går att äta. Nya unga skott som kommer under våren kan användas i sallader eller kokt i soppor och grytor. Växten har en förkärlek till kväve och slog följe med rallarna när de la järnvägen och sedan uträttade sina behov längs rälsen, därav namnet Rallarros.

Nypon* - Äts färska eller torkas och är mycket c-vitaminrika. Endast 10 nypon räcker för att täcka dagsbehovet av c-vitamin.

Odon* - Ser ut som blåbär men smakar inte lika sött och innehåller 10 ggr högre c-vitaminhalt. Bären är något mer avlånga än blåbären och risets blad har en lite mörkare grön färg. Bären har ofta också en liten grej längst ut.


Pepparrot - Många går till affären när man ska köpa pepparrot, men vad desto färre vet är att pepparrot går att hitta ute i naturen, det enda som krävs lite uppmärksamhet, någon form av spade och lite beslutsamhet.


Rönnbär* - Surt sa räven om rönnbären, men de går faktiskt att äta efter lite bearbetning och man kan t ex göra gelé.

Slånbär* - Bären växer i tornfyllda buskar och kan vara lite knepiga att komma åt om man är rädd om kläder och hud. Liksom Rönnbär ska Slånbär också helst plockas efter minst en frostnatt. Det fungerar att plocka dem innan frosten och sedan stoppa in dem i frysen under ett dygn men enligt vissa så ger inte det samma smak som den naturliga frosten.

Stensöta* - Den under jord horisontella roten dras upp och skalas. Roten innehåller glycyrrhizin vilket är 50 ggr sötare än vanligt socker men innehåller ingen egentlig energi utan smakar mest sött. Stensötan är sveriges enda ätliga ormbunke även om man i Asien odlar den i Sverige vanliga örnbräken som dock är giftig. Stensötan är milt vätskedrivande och fungerar slemlösande.

Tall* - Både barr, unga rötter och bark kan ätas. Kådan har en starkt antibakteriell verkan.

Vass - Jordstammen grävs upp och tillagas som rotfrukter och är mycket rik på stärkelse och socker. Fröna från vipporna kan skakas ur och kokas som gröt.

Älgört/älggräs* - Användes främst i äldre tider för att krydda öl och brännvin. Bladen luktar gott (som godiset Jenka) och växten innehåller salicylsyra - som efter bearbetning blir det smärstillande ämnet acitylsalicylsyra som är den aktiva substansen i många värktabletter. Bladen används ibland som naturläkemedel mot smärta då de kokas som te. Blommorna kan användas för t ex safttillverkning. Växten kallas ofta för Älggräs vilket i många kretsar är ett felaktigt namn då det inte rör sig om något gräs i botanisk mening.
« Senast ändrad: 2007-07-18 17:32 av crlhrv »
Tittar gärna på djur. Och äter dem också.

crlhrv

  • Mästerkock
  • ******
  • Antal inlägg: 1301
    • Visa profil
    • Mina foton och allt annat
Gratis vildväxande råvaror - växter, bär och rötter
« Svar #1 skrivet: 2007-07-18 13:45 »
Recept till föregående inlägg

Johannesörtsbrännvin
1 liten flaska Brännvin Special
Cirka 2 dl knoppar från johannesört

Rensa knopparna noga, det ska vara kvar så lite grönt som möjligt,
de gröna kronbladen behövs inte plockas bort.
Häll ner sprit och knoppar i en lufttät flaska och låt stå någon vecka, skaka flaskan lite då och då.
Spriten ska vara djupt rubinröd/blodröd när det är klart. Blandningen fungerar som koncentrat och
man spär ut med mer Brännvin Special tills önskad smak uppnåts. Räcker till cirka 4 småflaskor.
Källa: Eget recept.

Kirskålsgratäng
1 liter späda blad av kirskål
8 skivor vitt bröd
3 ägg
1 dl mjölk
matolja
1/2 tsk salt

Skölj kirskålen, förväll och hacka bladen
Tärna brödet och bryn i lite matolja
Blanda mjölk, ägg, kirskål och salt
Smörj en gratängform, lägg i brödbitarna och häll över äggstanningen
Grädda i ugn (225 grader) i ca 15 minuter eller tills äggstanningen stelnat
Källa: Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik - Bi-lagan nr 2 augusti 2005

Nivagi/Eskimå- eller indianglass (med valfria bär)
Koka fisk och tag bort benen och skinn.
Pressa ur så mycket vätska som möjligt ur fiskköttet och finfördela det.
Värm upp lite ister (eller vegetabilisk olja) och rör ner lite av fiskköttet.
Tillsätt fett och kött tills konsistensen liknar löst potatismos och vispa ihop smeten ordentligt.
Tillsätt bär (mer bär ger mer smak) och rör runt.

Antingen äts Nivagin färsk eller så fryser man den och äter den som glass.
Fiskköttet kan bytas ut mot t ex älgkött.
Källa: Källman, Stefan 2006. Vilda växter som mat & medicin. ICA bokförlag: Västerås.

Nyponsoppa på indianvis
Torka nypon utan kärnor i högst 65 graders värme.
Mal eller stöt dem till ett pulver.
100 gr nyponpulver kokas försiktigt i 45 minuter i 1/2 liter vatten.
Vispa en halv äggula och rör ner i soppan
Källa: Källman, Stefan 2006. Vilda växter som mat & medicin. ICA bokförlag: Västerås.

Nässelsoppa
1 liten lök
1 klyfta vitlök
1 liten morot
4 handfullar färska nässelskott
1 msk olivolja
2 msk kornmiso
50 g tofu, gärna mjuk gräslök

Skär löken och moroten fint och stek lätt i olivolja. Tillsätt vatten och vitlöksklyftan och koka tills grönsakerna nästan är mjuka. Skär tofun vackert och låt bitarna puttra med de sista minuterna. Ånga nässlorna och tillsätt till soppan. Viktigt är att inte överkoka nässlorna. Se till att de får behålla sin vackra gröna färg! Stäng av spisen och krydda med miso och garnera med gräslök.
Källa: Föreningen för Makrobiotik - http://www.makrobiotik.nu/recept06.html

Rårörda nypon och lingon
Blanda lika delar lingon och kärnfria nypon med lite socker.
Låt stå kallt över en natt. Fyll på i kärl och förvara svalt.
Källa: Källman, Stefan 2006. Vilda växter som mat & medicin. ICA bokförlag: Västerås.

Rönnbärsgelé
Plocka mogna rönnbär. Lägg i frysen ett dygn. Rensa.
Låt två liter rönnbär och ett syrligt äpple i klyftor koka i 5 dl vatten.
Låt saften självrinna genom silduk, ca 30 minuter.
Tillsätt 9 deciliter socker per liter saft.
Koka på svag värme i 15-30 minuter tills allt socker löst sig. Skumma väl.
Om saften inte "gele-ar" sig (prova med en klick på tallrik), tillsätt pektin.
Källa: ÖrtBlomman - http://www.ortblomman.com/ortbiten/ronn.html

Skogsstjärna - brännvin med skogssmak
1 flaska Brännvin Special
3 små kvistar en
3 små kvistar tall
3 små kvistar gran
4 stora stensötarötter
5 tsk socker

Skölj av kvistarna och rensa stensötarötterna och dela dem sen på längden.
Lägg alla ingredienser i ett tätslutande kärl och låt stå i 3 dagar.
Resultatet är ett koncentrat som sedan späs ut med mer Brännvin Special.
Blandningen räcker till cirka 4 flaskor.
Källa: Oaxens Skärgårdskrog - Tidningen Allt Om Mat (okänt nummer)

Slånbärssaft
2 l Slånbär
5 dl Vatten
6-7 dl socker per liter saft
20 dl Slånbär ger ca 1 1/4 l saft.

Plocka frostnupna bär eller lägg dem i frysen ett dygn innan de ska användas. Rensa och skölj bären. Lägg dem i en bunke. Koka upp vattnet och häll det över bären. Täck över bunken med tex en tallrik och låt stå svalt till nästa dag. Häll av saften, koka upp den och häll den över bären igen. Låt stå ett dygn. Upprepa tre gånger och låt stå ett dygn mellan varje gång. Häll bärmassan i en silställning och låt självrinna i 30 minuter. Mät saften och häll den i en kastrull. Tillsätt socker och koka upp. Ta bort ev skum. Häll upp på väl rengjorda, varma flaskor. Förvara kallt.
Källa: Recept.org - http://www.recept.org/Slanbarssaft.html

Tallbark - rostad
Bark från unga träd rostas i 150 grader under 20 minuter.
Mycket god och söt.
Källa: Källman, Stefan 2006. Vilda växter som mat & medicin. ICA bokförlag: Västerås.

Tallbarrste
Koka upp 1/2 liter vatten och lägg i 3-4 dl friska gröna barr.
Koka 25 minuter och häll av.
Källa: Källman, Stefan 2006. Vilda växter som mat & medicin. ICA bokförlag: Västerås.

Älggrässaft
2 liter vatten
250 g blommor av älggräs (ca 50 klasar)
2 citroner
2 kg socker
2 kanelstänger
60 g citronsyra

Skölj älggräset och lägg det sedan i en stor hink eller bunke.
Tvätta citronerna. Skär i skivor och lägg i tillsammans med citronsyra,
socker, kanelstänger och vatten.
Rör om och lägg på lock. Låt stå kallt en vecka och rör om varje dag.
Sila och häll upp på flaskor. Förvara saften kallt.
Källa: Buffé 6-7 2007
Tittar gärna på djur. Och äter dem också.

Urban

  • Forumvärd
  • *****
  • Antal inlägg: 1355
    • Visa profil
Gratis vildväxande råvaror - växter, bär och rötter
« Svar #2 skrivet: 2007-07-18 21:04 »
Tack Calle för dom Jättefina bilderna, och för den mycket intressanta beskrivningarna över dom olika naturtillgångarna!.
Jag är själv en skogsmänniska, fast mest på hösten då svampen börjar poppa fram :).

Jag tyckte det var speciellt intressant med pepparoten.. Hur hittar man rätt på den?. Tror du att den finns att hitta i Umeå månne?.

Hur många av recepten som du skrivit upp har du själv testat?

Pite-Långnäs

  • Kökspraktikant
  • *
  • Antal inlägg: 37
    • Visa profil
Gratis vildväxande råvaror - växter, bär och rötter
« Svar #3 skrivet: 2007-07-18 22:20 »
Is te (görs bäst på våren när bladen är nya)
Plocka ca 4liter Blad från:
Svarta vinbär
Röda vinbär
Hallon
Blåbär
Ta med även lite från björk.
Häll över 10 liter kokande vatten över bladen som får stå och dra ca 12 timmar.
Sila av och blanda i 1 tsk citroncyra + 4dl strösocker (kan bytas mot honung om man har)
Häll på petflasor o frys in.
Gott som lättdryck till mat,eller svalkande dryck en varm sommardag.


crlhrv

  • Mästerkock
  • ******
  • Antal inlägg: 1301
    • Visa profil
    • Mina foton och allt annat
Gratis vildväxande råvaror - växter, bär och rötter
« Svar #4 skrivet: 2007-07-18 23:07 »
Pite: det där låter inte dumt alls! Hur stora/små bör vinbärsbladen vara när man plockar dem?
Tittar gärna på djur. Och äter dem också.

Pite-Långnäs

  • Kökspraktikant
  • *
  • Antal inlägg: 37
    • Visa profil
Gratis vildväxande råvaror - växter, bär och rötter
« Svar #5 skrivet: 2007-07-19 09:52 »
I år plockade jag dom när dom hunnit bli ganska stora tog även nya skott från kvistar som inte bär frukt.
Hallon plantor som kommer första året gick bra.
Eftersom jag var sen i år tog jag björkblad från små björkplantor.
Har hört att björkbladen ska helllst vara nya"musöron" lätt klibbiga.

Jag tror egentligen att det inte har så stor betydelse, bladen blir inte giftiga om än dom blir stora med möjligt är att dom får svårare att ge ifrån sig smak.


Andreas

  • Forumvärd
  • *****
  • Antal inlägg: 6541
    • Visa profil
    • Matforum
(Lyfte ut ovanstående inlägg från "Mat, nästan gratis?!", detta ämne förtjänar med råge en egen tråd.)

Jag ligger efter och har inte hunnit läsa denna tråd förän idag, tackar och bockar Calle!

Såg du Urbans frågor ovan?

Vilken av de naturråvaror du nämner tror du har bäst näringsvärde ifall man skulle gå vilse?

Hur vanlig är Sprängörten? Finns den över hela Sverige?

Pite-Långnäs: tack för iste-receptet, jag har smakat sånt där the och det var riktigt gott!
Den som inte frågar får inga svar.

crlhrv

  • Mästerkock
  • ******
  • Antal inlägg: 1301
    • Visa profil
    • Mina foton och allt annat
Jag tyckte det var speciellt intressant med pepparoten.. Hur hittar man rätt på den?. Tror du att den finns att hitta i Umeå månne?.
Hur många av recepten som du skrivit upp har du själv testat?

Tja alltså har man väl en gång sett pepparrot så ser man den överallt känns det som, men huruvida den växer så långt norrut som Umea har jag faktiskt inte hittat någon information om. Främst känner man igen den på de stora gröna avlånga bladen och det är just den relativa storleken och bladens utseende som drar uppmärksamhet till sig.
Den växer ofta t ex bredvid motorvägar (men den vill man nog inte plocka) men också på kulturmarker och andra lite torrare områden och ses av vissa som ett rent ogräs.
Jag har bara testat de olika brännvinskoncentraten, nässelsoppan (väldigt god!) och slånbärssaften. Men jag såg nu att rönnbären börjar komma (är inte det lite tidigt??) och tänkte plocka lite för att prova på gelén.

Vilken av de naturråvaror du nämner tror du har bäst näringsvärde ifall man skulle gå vilse?
Hur vanlig är Sprängörten? Finns den över hela Sverige?

När det gäller näringsvärde så ligger nyponen i topp gällande c-vitaminhalten och innehåller 1110 mg c-vitamin per 100 gr färska nypon (RDI är 60 mg)! På andra och tredje vitaminplats kommer tallbarr och granbarr.
De växter som innehåller mest energi, fett respektive kolhydrater är hasselnötter, ekollon och maskrosens rötter.
Generellt gäller att växter är mer näringsrika ju längre norrut i landet man kommer.

Sprängörten växer i strandkanten vid sjöar och åar där det brukar vara ordentligt blött, t ex vid vattenlinjen. Den växer i hela Sverige, även de norra delarna, men inte på Öland eller Gotland. Min biologilärare vägrar visa oss den så jag har inte lyckats fota något exemplar men här kan man i alla fall se hur den ser ut:
« Senast ändrad: 2007-07-20 10:53 av crlhrv »
Tittar gärna på djur. Och äter dem också.

Urban

  • Forumvärd
  • *****
  • Antal inlägg: 1355
    • Visa profil
Calle: ska försöka hålla ögonen öppna efter pepparot när jag är ute i skogen och springer.

Ett bär som också är gott men som inte många människor plockar utav även om tillgången är stor, är kråkbär.
När jag var liten och följde med mina föräldrar till bärskogen så brukade jag plocka kråkbär som min mamma kokade saft av åt mig. Det blit en jättegod och läskande saft av kråkbär.
Bären i sig är goda och läskande att äta precis som dom är om man råkar blir törstig till skogs och är utan vatten.

Lägger in en länk om kråkbäret här http://www.krakbar.nosvyr.fi/

crlhrv

  • Mästerkock
  • ******
  • Antal inlägg: 1301
    • Visa profil
    • Mina foton och allt annat
Vi hittade kråkbär i går under en exkursion till Amundön, men tyvärr inga bär på.
Tittar gärna på djur. Och äter dem också.

crlhrv

  • Mästerkock
  • ******
  • Antal inlägg: 1301
    • Visa profil
    • Mina foton och allt annat
SV: Gratis vildväxande råvaror - växter, bär och rötter
« Svar #10 skrivet: 2007-08-09 12:37 »
Pors - Under en utflykt i Änggårdsbergen sprang jag igår på pors. Jag vet inte om jag någonsin tänkt på att ens leta efter pors men helt plötsligt växte den lilla busken överallt. Traditionellt kan man använda de smala och aromatiska bladen till att krydda öl och brännvin men jag fick en idé att det måste vara ypperligt att krydda sill med pors också. Hur det receptet skulle se ut återstår att se..

För att göra porsbrännvin räcker det med en flaska (70 cl) Brännvin Special och en ordentlig porskvist som man trycker ner i flaskan där den får ligga och dra under några dagar. Ta sedan upp kvisten och du har ett väldigt gott och aromatiskt brännvin.

Är det någon som har använt/brukar använda pors?
« Senast ändrad: 2007-08-09 13:20 av crlhrv »
Tittar gärna på djur. Och äter dem också.

agnetasch

  • Köksmästare
  • *******
  • Antal inlägg: 4441
    • Visa profil
SV: Gratis vildväxande råvaror - växter, bär och rötter
« Svar #11 skrivet: 2007-08-09 16:24 »
Jodå;plockat,gjort,druckit o tröttnat.Under joggingrundor i Mellbystrands strandskogar plockade jag mycket pors.Till slut tröttnade jag (både på porsbrännvin o att springa) o har inte druckit det på många år men jag minns ju smaken mycket väl.Igår åt jag ett par danska pölser till lunch o satt o funderade på vad som skiljer dem från svenska korvar,vad de har för annorlunda krydda. Då kom jag plötsligt på det;pors,dom smakar pors!Alltså kan man kanske ha pors som korvkrydda o inte bara i brännvin?

Andreas

  • Forumvärd
  • *****
  • Antal inlägg: 6541
    • Visa profil
    • Matforum
SV: Gratis vildväxande råvaror - växter, bär och rötter
« Svar #12 skrivet: 2007-08-09 16:36 »
Agneta, Calle: Går det att beskriva smaken av pors för en som inte vet hur det smakar? Påminner det om något annat?

Sen apropå vildväxande hallon så har jag sådana på tomten men de har slutat ge fina bär. Finns det nåt jag kan göra med dem för att skrämma igång dem igen? Kraftig beskärning? Gödsel? Visst växer vildhallon helst där det är näringsrikt?
Den som inte frågar får inga svar.

agnetasch

  • Köksmästare
  • *******
  • Antal inlägg: 4441
    • Visa profil
SV: Gratis vildväxande råvaror - växter, bär och rötter
« Svar #13 skrivet: 2007-08-09 16:50 »
Oj så svårt att beskriva en smak!Lite åt det kvalmiga lakritshållet kanske?Eller vad säger du Calle?Inte utpräglat lakrits alltså o inte beskt som i Bäska Droppar.
Ta en röjsåg o kör ner hallonen,det kommer snart nya.Ödsla inte gödsel på dem,om du inte vill att dom ska smaka som odlade hallon.Det råkade jag ut för.

crlhrv

  • Mästerkock
  • ******
  • Antal inlägg: 1301
    • Visa profil
    • Mina foton och allt annat
SV: Gratis vildväxande råvaror - växter, bär och rötter
« Svar #14 skrivet: 2007-08-09 16:55 »
agnetasch: jag är bara en liten fimp så jag blir alldeles till mig när jag hittar nya kryddor som jag aldrig provat ;D (än mindre hunnit tröttna på)
Jag kan inte riktigt beskriva lukt/smak men jaa.. kanske lite åt lakritshållet men inte alls lika starkt som t ex anis.
Tittar gärna på djur. Och äter dem också.

Pite-Långnäs

  • Kökspraktikant
  • *
  • Antal inlägg: 37
    • Visa profil
SV: Gratis vildväxande råvaror - växter, bär och rötter
« Svar #15 skrivet: 2007-08-13 19:48 »
Andreas:
Vildhallon brukar växa bra på ställen där det brunnit.
Är hallonriset så till så det går att bränna så testa.

Andreas

  • Forumvärd
  • *****
  • Antal inlägg: 6541
    • Visa profil
    • Matforum
SV: Gratis vildväxande råvaror - växter, bär och rötter
« Svar #16 skrivet: 2007-08-21 09:06 »
Pite-Långnäs: tyvärr växer hallonen för nära ett uthus så att bränna går inte. Får bli Agnetas variant med röjsågen istället, måste bara komma mig för att byta grästrimmerhuvudet mot en lite grövre röjklinga istället. Men kanske kan man flytta riset nånannanstans, bränna det och sen strö askan där buskarna stod? :) Skulle det ge nåt?

När det gäller näringsvärde så ligger nyponen i topp gällande c-vitaminhalten och innehåller 1110 mg c-vitamin per 100 gr färska nypon (RDI är 60 mg)!

De växter som innehåller mest energi, fett respektive kolhydrater är hasselnötter, ekollon och maskrosens rötter.

Var hittar man vilda nypon (på vilken typ av mark vill de växa)? Finns det över hela landet?

Hur äter man maskrosens rötter på bästa sätt? Jag skulle gärna "ge igen" på dem som parasiterar på min gräsmatta. ;)
Den som inte frågar får inga svar.

agnetasch

  • Köksmästare
  • *******
  • Antal inlägg: 4441
    • Visa profil
SV: Gratis vildväxande råvaror - växter, bär och rötter
« Svar #17 skrivet: 2007-08-21 12:11 »
Hihi vad du månar om dina vildhallon Andreas,vi gör allt för att utplåna våra,dom är överallt.Trösterikt nog läste jag någonstans att rik vildhallonförekomst tyder på mindre mängd surt nedfall.Vi måtte inte ha något nedfall alls på vår tomt. ;D

Fredrik Goldhahn

  • Köksbiträde
  • ***
  • Antal inlägg: 184
    • Visa profil
    • www.eventkock.se
SV: Gratis vildväxande råvaror - växter, bär och rötter
« Svar #18 skrivet: 2007-08-21 18:00 »
Har inte kommenterat denna tråd förrän nu; Comprehensive Stuff Calle! Och grattis till vinsten! =)
Fredrik Goldhahn
http://www.eventkock.se

agnetasch

  • Köksmästare
  • *******
  • Antal inlägg: 4441
    • Visa profil
SV: Gratis vildväxande råvaror - växter, bär och rötter
« Svar #19 skrivet: 2007-08-27 18:26 »
Lägg ner pysslet med vildhallonen Andreas! Nu finns det KRAV-godkänd vildhallonsylt att köpa. Björnekulla säljer den för 19,90 per burk(400g) :P :P :P

 

Notera: Detta inlägg kommer inte synas förrän det godkänts av en moderator. Om du blir medlem hos Matforum visas det du skriver direkt.

Använd ditt riktiga namn eller smeknamn. Inlägg där namn är företags-, produkt-, hemside-, eller bloggnamn kommer inte att godkännas. Reklam är ej tillåtet. Formulera dig vänligt.

Namn: E-post:
Verifiering:
Skriv ordet klöjm baklänges!:
Stava ordet kjaffägredde rätt!:

- Annonser -