Fast hade du inte gjort den noteringen hade det inte blivit någon intressant diskussion

Haha det här är skoj (obs är inte ironisk alltså)

1. Jag skulle inte beräkna någon krympningseffekt på kompisens biff, utan jag skulle bara komma ihåg att ta värdet för tillagad biff vid en beräkning. I de fall där det finns ett känt värde för tillagad vara så använder man det. I övriga fall får man helt enkelt ge sig alternativt bli klassad som freak om man börjar rota i soporna i en sån här situation

2. Precis, för oss som är insatta är det självklart. Men inte alla tänker på att det blir olika energivärden på vissa färska respektive tilagade livsmedel.

3. Om man håller diet och räknar kcal så har man användning av det i hemmet.

4. Stämmer bra, man måste ha tillgång till livsmedlet i både färsk och tillagad form för att beräkna "krympningen" egenhändigt. Men i de allra flesta fall använder man ett färdigt tabellvärde eller din bok där det står vad tillagningsvinnet är.

Vi menar nog till stor del samma sak Bara det att jag noterade att fiskgrytan jag hade i mitt första inlägg inte får ett helt korrekt energivärde per 100 gram tillagad gryta eftersom det är beräknat på energivärde och vikt hos de färska ingredienserna.

Citat från: Krista skrivet 2009-01-15 22:05
Men tänk om polaren bjuder på middag och serverar dig stekt biff?

Men beräknar du inte krympningseffekten genom att först väga den råa varan o sedan den tillagade? Hur vet du hur mycket rå biff din kompis använt? Letar i hennes sopor efter förpackningen? Och om du smyger upp på natten o nallar lite stekt lövbiff, kommer du då ihåg hur mycket ursprungsvikten var?

Citat från: Krista skrivet 2009-01-15 22:05
Om du bara har en tillgång till en våg och en färdiglagad vara så är det viktigt att man tar värdet för livsmedlet i tillagad form

Men det är ju självklart. Ungefär som om man näringsvärdesberäknar morötter så tar man inte selleri-värden.

Citat från: Krista skrivet 2009-01-15 22:05Det används då man beräknar och presenterar energivärden, t ex på förpackade färdiga måltider

Bingo! Där var ett användningsområde jag kan tycka är ok. Men det är ju i ett kommersiellt sammanhang; frågan är ju om man har någon nytta av det vid näringsvärdesberäkning av hemlagad mat?

Citat från: Krista skrivet 2009-01-15 22:05
Det hela handlar att det ska bli rätt om man har tillgång till ett visst livsmedel i en viss form och vill veta energin

Det är väl ungefär här jag tycker lite annorlunda. Om jag köper/får 100 g stekt griskarré o vill veta energivärdet så antingen hittar jag det i en tabell. Typ:
http://www.smalmat.se/articles/view.asp?articleid=26
Eller så kollar jag i boken "Mått för mat" (som bör finnas i varje hushåll) hur stort tillagningsvinnet är för griskarré.
Har jag bara tillgång till ett visst livsmedel i en viss form har jag ju inget att jämföra med o kan inte göra någon krympningsberäkning. Eller?

Citat från: agnetasch skrivet 2009-01-15 18:02
Men dom kalorierna känner man väl till innan man börjar steka köttet? Är det då inte enklare att steka 100g lövbiff så får man i sig 110 kcal?

Jo. Om man har färsk lövbiff från början. Men tänk om polaren bjuder på middag och serverar dig stekt biff? (Nu förutsätter vi att du är en hardcore kalorinörd som inte skäms för att ta fram matvågen ur handväskan.) Eller om du stekt ett par biffar igår kväll och ska käka en nu?

Citat från: agnetasch skrivet 2009-01-15 18:02Eller är det när man undrar om man kan ta en portion till som man får plocka fram vågen o mini-räknaren
VARFÖR är det så viktigt att ta hänsyn till "krympningseffekten" jag är väl intresserad av vilket energimängd jag får i mig, inte vilken vikt?

Precis! Om du bara har en tillgång till en våg och en färdiglagad vara så är det viktigt att man tar värdet för livsmedlet i tillagad form (obs, alltså i de fall där värdet skiljer sig mellan färsk och tillagad).

Citat från: agnetasch skrivet 2009-01-15 18:02Ursäkta mig för att jag är tjatig, men jag har i hela mitt yrkesverksamma liv inte använt mig av någon "krympningseffekt" Det verkar ju vara en väldig massa räknande o nu är jag naturligtvis väldigt nyfiken på i vilka praktiska sammanhang det har någon nytta

För mig är det lika självklart att man givetvis måste räkna med den Men återigen, det gäller alltså främst livsmedel som verkligen blir mindre/lättare/inte lika vattenrika (och därmed energitätare) efter tillagning. Alla livsmedel krymper ju inte märkbart vid tillagning (t ex ägg och potatis). Det används då man beräknar och presenterar energivärden, t ex på förpackade färdiga måltider. Givetvis är det intressant för folk som går på diet och räknar kalorier också.

Det är ju samma princip som att man inte räknar med värdet för okokt pasta (okokt pasta: ca 350 kcal/100 gram) när man vägt upp 100 gram kokt pasta och ska äta det till sin biff (kokt pasta: 130 kcal/100 gram). Det hela handlar att det ska bli rätt om man har tillgång till ett visst livsmedel i en viss form och vill veta energin.

Men jag förstår vad du menar, och självklart ska man inte behöva hålla på och räkna ut den procentuella vattenavgången och korrigera energin på varenda liten ingrediens i en grönsaksgryta. Förutom att energivärden för det första inte ens är så exakta som man kan tro av en tabell, så finns det en mängd andra felkällor. Utan det gäller främst (ursäkta om jag verkar tjatig nu) livsmedel som blir märkbart mindre dvs energitätare vid tillagning

Citat från: Krista skrivet 2009-01-15 13:10
ha en viss mängd kcal kvar att "spendera" när det är middagsdags

Men dom kalorierna känner man väl till innan man börjar steka köttet? Är det då inte enklare att steka 100g lövbiff så får man i sig 110 kcal?
Eller är det när man undrar om man kan ta en portion till som man får plocka fram vågen o mini-räknaren

Citat från: Krista skrivet 2009-01-15 13:10
Det är just för livsmedel som krymper märkbart vid tillagning, som t ex en kött- eller fiskbit, som det är viktigt att ta hänsyn till "krympningseffekten".

VARFÖR är det så viktigt att ta hänsyn till "krympningseffekten" jag är väl intresserad av vilket energimängd jag får i mig, inte vilken vikt?

Ursäkta mig för att jag är tjatig, men jag har i hela mitt yrkesverksamma liv inte använt mig av någon "krympningseffekt" Det verkar ju vara en väldig massa räknande o nu är jag naturligtvis väldigt nyfiken på i vilka praktiska sammanhang det har någon nytta

Det var bara ett exempel för att förklara resonemanget om varför det är bra att känna till att färskt kött och tillagat kött har olika energivärden.

Sen är det inte ovanligt att när man räknar kalorier ha en viss mängd kcal kvar att "spendera" när det är middagsdags, och då har man ju ett visst bestämt värde klart för sig från början.

Ju fler ingredienser desto svårare att att beräkna exakt. Just en quorngryta med t ex grönsaker skulle jag inte ta andra värden än för de färska livsmedel för där blir skillnaden inte så stor. Det är just för livsmedel som krymper märkbart vid tillagning, som t ex en kött- eller fiskbit, som det är viktigt att ta hänsyn till "krympningseffekten".

 
Men VARFÖR ska man steka en massa kött o SEDAN bestämma att man bara vill äta 110 kcal o börja räkna o greja medan maten kallnar?
I vilken situation är det någon som gör på det viset? Och varför?

Men om du gör en quorngryta med en massa andra ingredienser? Hur vet du hur mycket du ska lägga till o dra ifrån då?

Anledningen är främst att alla värden inte finns i tabeller, speciellt inte sammansatta rätter. Men min poäng är helt enkelt att man inte ska blanda ihop det. Väger man stekt kött så ska man inte räkna med värdet för färskt. Känner man till värdet i både rå och tillagad form så behöver man självklart inte räkna ut vattenavgången. Inte heller är det nödvändigt om man bedömer vattenavgången som liten.

Säg att du köper 400 gram lövbiff och så står det 110 kcal/100 gram på paketet. Du har helt rätt i att om du äter upp allt kött i förpackningen så kommer du få i dig 440 kcal, vare sig du steker eller äter upp det rått. Men om du däremot steker köttet, bestämmer dig för att du bara vill ha i dig 110 kcal, väger upp 100 gram stekt lövbiff...då blir det fel, och det är ju pga vattenavgången. Det var det jag ville belysa

Vad gäller quorn hade jag vägt den före tillagning, men annars är det bara vända på uträkningen så att det blir mindre energitätt

Men om jag rostar tomater o äter 100 g av dom är det ju rostade tomater jag ska näringsvärdesberäkna från början. Jag förstår inte den praktiska betydelsen av att beräkna viktminskningen, den har ju de som konstruerat livsmedelstabellerna redan gjort.
Energiinnehållet måste ju vara detsamma i den måltid jag ska äta, trots krympning, eftersom varorna är energitätare.

Hur gör man när råvaror absorberar vätska, quorn t.ex?

Citat från: agnetasch skrivet 2009-01-14 17:09
Här förstår jag helt enkelt inte hur du menar. Varför skulle man bry sig om det energilösa vattnet i en rå alt. tillagad maträtt?
T.ex har jag bestämt mig för att äta en tomat på 100 g. Den innehåller 83 kcal.
Om jag rostar den i ugnen o äter upp den får jag i mig 83 kcal. Om jag hackar den o kokar den i 3 dl vatten till en soppa får jag i mig 83 kcal.
Varför ska jag bry mig om vattenhalten?

I det fall du beskrev så behöver man inte bry sig om det. Men om man tar ett gäng färska tomater, rostar i ugnen och sen väger och äter upp 100 gram av dem så har man ju fått i sig mer än 83 kcal. Samma grej om man steker en biff som man väger först efter stekning; då kan man inte använda energivärdet för färsk biff.

Citat från: Krista skrivet 2009-01-14 15:07
Vill man vara riktigt petimeter får man komma ihåg att korrigera för eventuell vattenförlust

Här förstår jag helt enkelt inte hur du menar. Varför skulle man bry sig om det energilösa vattnet i en rå alt. tillagad maträtt?
T.ex har jag bestämt mig för att äta en tomat på 100 g. Den innehåller 83 kcal.
Om jag rostar den i ugnen o äter upp den får jag i mig 83 kcal. Om jag hackar den o kokar den i 3 dl vatten till en soppa får jag i mig 83 kcal.
Varför ska jag bry mig om vattenhalten?

Hoppar in i den här gamla tråden, kan bidra med ett räkneexempel Allt som behövs är en digital hushållsvåg och kcal-tabeller, de redan nämnda eller Livsmedelsverkets (www.slv.se, klicka på den gula paprikan nere till höger). Bara väga och räkna

Jag energiberäknande en väldigt simpel fiskrätt nyligen. Inom parantes är kcal-värdet per 100 gram och den sista siffran är kcal-värdet i den mängd som man använder i receptet. Kryddgrönt väger så lite så de får vara.

2 tomater, 125 g (20): 25
1 liten purjo, 108 g (30): 32
4 polartorskfiléer, 408 g (75): 306
2,5 dl dvs 250 g Milda minimat 7% (85): 213
1 tsk fiskfond, 20 g (65): 13
1 tsk salt
0,5 tsk citronpeppar
ca 0,5 dl fryst hackad dill och gräslök

589 kcal/911 gram dvs 65 kcal/100 gram

Vill man vara riktigt petimeter får man komma ihåg att korrigera för eventuell vattenförlust; ett livsmedel som avger vatten vid tillagning blir ju energitätare. Då får man väga hela rätten efter tillagning, beräkna den procentuella viktminskningen och justera kcal-värdet med samma procentsats. I denna rätt spelar det ingen större roll, men vad gäller t ex kött så krymper det ju rätt rejält vid tillagning (annars finns värdet för tillagade livsmedel i tabellerna också).

Ett annat program som är bra är: http://www.miljomat.se/

Tyvärr räcker inte tiden till, jag prioriterar det som är kul t ex att skriva här. Utmaningar kan annars vara kul men då ska det vara en riktig utmaning och inte rutinjobb.

Här är förresten en näringssajt lite utöver det vanliga i sin detaljrikedom http://www.nutritiondata.com (inte heller denna kan dock räkna ut näringsvärdet för ett recept)

Titta på exempelvis banan: http://www.nutritiondata.com/facts-C00001-01c20Tm.html

Kalorifördelningspyramid, näringsvärdesbalansindikator, målkarta för näringsvärde, proteinkvalitet, GI, "inflammationsfaktor"?! och så alla undergrupper av kolhydrater, fettsyror, proteiner, vitaminer verkligen in i minsta beståndsdel.

Här har du en utmaning! Varför inte skapa något själv? Du verkar ju veta hur du vill ha det o det finns ett väldigt sug efter gratis näringsvärdeprogram.