Bäst slipmetod - vattensten, Tormek eller annat?

[bryggens]

Måste bara fråga er kunniga:
Eftersom jag inte är någon kock av något som helst yrkesslag, och knivarna ibland råkar hamna i diskmaskinen,
är för övrigt vanliga varuhusknivar, typ Fiskars och IKEA. Jag vill i alla fall ha vassa knivar, brukar köra med ett slipstål då och då. En sån här slip OBH Nordica, är det något att ha? Alltså för min del.. Eller?

[dePaul]

Måste bara fråga er kunniga:
Eftersom jag inte är någon kock av något som helst yrkesslag, och knivarna ibland råkar hamna i diskmaskinen,
är för övrigt vanliga varuhusknivar, typ Fiskars och IKEA. Jag vill i alla fall ha vassa knivar, brukar köra med ett slipstål då och då. En sån här slip OBH Nordica, är det något att ha? Alltså för min del.. Eller?

Utan att veckla in mig för mycket i en diskussion om motordrivna slipverktyg: Jag försöker undvika alla dessa. Man har alldeles för dålig kontroll över hastigheten och vinklarna. Du kommer dessutom inte åt överallt och kan heller inte använda alla typer av knivar (tjocka blad, chiselblad, blad slipade endast på ena sidan, sågtandade blad osv).

[roffekock]

Jag måste verkligen yttrycka mitt missnöje med experternas huggsexa i knivslipning. Jag trodde att matforum var förskonade från dessa viktigpettrar som endast gör att ingen vågar ge sej in i frågan i rädslan för att bli manglad och förödmjukad jag tycker att ni båda ska kamma er och visa lite ödmjukhet och inte gå på i ullstumporna.
Det finns olika sätt att slipa sina knivar på och att det blir olika bra varje gång, allt beroende på dagsform mm. Givetvis blir det bäst om man bearbetar sin kniv "by hand men" oxå det svåraste,om man i stället har en fixtur har man givet bättre förutsättningar att få plana ytor vilket är att eftersträva.

Jag har även jobbat med knivar i 50 år men kan fortfarande inte säga när jag kan påminna mej om hur det kändes när kniven var vassast. Jag slipar numera på vattensten Tormek med fixturer detta gäller mina privata knivar. På jobbet slipar jag med slipband det måste gå snabbt och kniven är en förbukningsvara.

Att sända sin kniv till slipfirman behöver inte alltid vara bra, jag har råkat ut för skräckexempel, bandslipade knivar och lumpade. Vaast ja men inte länge och det måste väl ändå vara det som gäller.

Ursäkta att jag sticker ut hakan.

/rolf

[dePaul]

1. Jag måste verkligen yttrycka mitt missnöje med experternas huggsexa i knivslipning. Jag trodde att matforum var förskonade från dessa viktigpettrar som endast gör att ingen vågar ge sej in i frågan i rädslan för att bli manglad och förödmjukad

2. Ursäkta att jag sticker ut hakan.

1. Jag tycker precis som du i det här fallet. Det var just pga den anledningen som diskussionen spårade ur . Gränsen mellan kritik mot ett specifikt inlägg och risken att bli ansedd som viktigpetter är därmed ganska smal  .

2. Tvärtom, synd att du inte gjorde det när det var aktuellt .

~Paul~

[roffekock]

Bäste de Paul.

Jag tycker att andan i knivinläggen gör att det känns som ett slags tävlan i vem som vet mest och bäst. Detta kan väl ändå inte vara era motiv. I stället bör man ha en upplysande karaktär på sin kunskap annars kan det lätt missuppfattas av folk.

Paul jag har full respekt för din kunskap i ämnet det är inte det, utan jag anser att forumet måste ha lite stil, du hajar helt säkert vad jag menar.

Och på 2an men jag inderekt att det på så sätt är aktuellt för hela forumets existens. Det finns andra forum där denna anda råder och där finns inga  lärdommar att hämta utan bara en massa ordbajs.

Med detta drar jag ett streck________________

Jag önskar dig god fortsättning

/rolf

[Per-Erik]

Tillbaka till ämnet:
Jag står i läget att antingen köpa en tormek kopia (Scheppach med 200mm slipsten)
eller
köpa en bryn jigg typ Spyderco triangel
eller
bygga en rigg likande edge-pro (http://www.bronksknifeworks.com/vcom/index.php?cPath=16_24)

Kan någon hjälpa mig, lutar mest åt tormek kopian då jag tror det är lättsammast i längden...

[roffekock]

Tjänare Per-Erik.

Knivslipning är ett hett ämne och skolorna är många som du ser. Men jag rekomenderar en vattenkyld sten vilket märke bestämmer plånboken. Detta om du är en normal brukare av knivar. Sen köper du ett par olika brynen i olika grovlek och ett bra knivstål typ diamant. Dår har du grundplåten för att kunna grundslipa och underhålla dina knivar (grundkitet) senare när du lärt dig kan du ju skaffa dg lite bättre grejer.

Lite av resonomanget är motsägelsefullt därför att en Tormek har olika anhåll som gör att du fixerar det du ska slipa och du får därmed plana ytor vars viklar är ställbara vilket eftersrävas. Men det är ändå en viss teknik som måste inövas speciellt när du närmar dig spetsen men övning ger färdighet.

Sen är ju frågan om man inte ska lära sig frihansslipning det är ju där man lär sig av misstagen  och blir helt oberoende av olika maskiner mm.
Det är en smaksak.

Jag har sett människor som man kan tro att dom är födda till slipare och även sådana som aldrig lärt sig konsten trots flitigt tränande. Det som är konsten är att få rätt råägg och sen bryna kniven och här sätts normen mycket av personlig smak. Det är ingen konst att slipa en kniv rakbladsvass men att få den att hålla skärpan utan att behöva grunslipa om o om igen där sitter den.

Sen beror det till stor del av vad man ska använda kniven till men det är överkurs som ingen normal brukare behöver kunskap om.

Lycka till Pär-Erik och hoppas att du är en av dom som har det i ryggmärgen.

God fortsättning

/rolf

ps hoppas att mitt inlägg ska ge dej någon nytta om inte hör av dig.

[dePaul]

I stället bör man ha en upplysande karaktär på sin kunskap annars kan det lätt missuppfattas av folk.

Jag önskar dig god fortsättning

Håller med. Skall försöka att bättra mig trots att det ibland kan vara lite svårt .

God forts. på dig och alla andra också!

~Paul~

[dePaul]

Håller med roffekock i hans senaste inlägg. Några kommentarer. Tänk på att ett större hjul är att föredra framför ett mindre. Det finns våtsliphjul som har så små hjul att slipfasen blir märkbart konkav! Faktum är att Tormek-hjulets diameter är nog var gränsen går. Av denna anledning föredrar undertecknad Kirunaslipen trots att den är lite bökigare.

Att bandslipa sina knivar kan visserligen vara en snabb åtgärd men risken är att man förstör värmebehandlingen. Undvik därför denna åtgärd så länge det inte handlar om icke värmebehandlade blad.

Att handslipa kan vara svårt. Öva därför på skitknivar tills tekniken sitter där. Det vanligaste felet är att man inte håller en koncis vinkel. Ett annat fel är att man trycker för hårt och därmed puttar råeggen från sida till sida.

~Paul~

[Per-Erik]

Tack för tipsen och har nu surfat runt och kände att jag mitt i allt måste prova lite grann. Jag köpte ett diamantbryne på clas i sjön och byggde en rigg med två träbitar, en skruv, två spikar och en järnpinne. (bifogar bild senare när jag läst på hur man gör)
Tog en av mina wmf knivar och högg in.
Började på ca 12grader men ökade till ca 17 efter ett tag.
Diamant brynet med grovlek 200 avverkade rätt bra men gav ett väldigt grovt (för grovt) resultat bytte till 400 och avslutade med 600 (det finaste men jag hade järna haft ett bryne med 1-2000 också, det var fortfarande ganska grovt.) och började sedan med läder och slippasta.
Resultatet blev ganska bra med med lite repor efter misslyckad drag med brynet.

Min första sumering är att det här funkade hyffsat men tror jag skall skaffa en japansk sten med ca 1000/3000/6000 samt en tormek kopia för bryningen.

File kniven tog jag bara med läder + pasta och det blev bra (åtminstone vasst).

[dePaul]

Grattis Per-Erik! Som sagt. Det tar tid att lära sig slipa på frihand. Du tycks ha lyckats över förväntan, trots allt .

[vilsjin]

Jag har slipat mina knivar på frihand med japanska vattenstenar i drygt ett år nu.
Resultaten blir hela tiden bättre, men eggarna blev ganska omgående betydligt bättre än de man får på  en nyköpt ordinär kniv. Nu blir eggarna rent fantastiska.
Brynstål använder jag aldrig, däremot striglar jag knivarna regelbundet. Fyller samma funktion men vinklen blir lättare att kontrollera.
De korn jag använder normalt är: #1000, #2000, #5000 och #10000. Därefter striglar jag med kromoxid impregnerat läder(korn runt 30000).
Resultatet är som sagt sinnessjukt skarpt och arbetet ren meditation.

[roffekock]

Du är helt rätt på de. Underbart att höra, Det måsta vara som musik för dina knivar.

/rolf

[vilsjin]

Tackar! Och jo knivarna verkar trivas.

[ensidamedmat]

Har tre globalknivar o fick en keramik/vattenslip som skulle passa till dom.Det bästa jag hitills har testat är något så enkelt som baksidan på tex en höganäs mattallrik dvs på den keramikkkanten. Skitenkelt o knivarna blir jättevassa!!

[vilsjin]

Har tre globalknivar o fick en keramik/vattenslip som skulle passa till dom.

Vilken då?

[ensidamedmat]

Ja du ..säg det vad den hette...min sambo köpte den på Duka till mig i födelsedagspresent.Men jag har knappt använt den ,tycker  det blir bättre med den andra varianten jag skrev om.

[JC]

Mmm ... baksidan på keramiktallrik är ett klassiskt gammalt knep, men i praktiken bryner du ju bara eggen (återlinjerar metallfibrerna) på samma sätt som med ett klassiskt bryne. Bra ett tag men förr eller senare måste du slipa fram en ny egg.

Misstänker att din keramiska lilla vattenslip är en MinoSharp? Fungerar ungefär på samma sätt som ett bryne men kan göra lite fula märken längs bladet (om man bryr sig om sådant). Helt ok för ett tag. Killen som tagit fram den (Mino Tsuchida) är för övrigt samma som lyckades sälja in Global i hela världen. Hur skön som helst. 70+ vid det här laget.

I övrigt håller jag med Marcus på föregående sida: tro på er själva för vid alla grönsvansade isbjörnar. Det är inte så svårt att slipa med traditionella vattenslipstenar som folk tycks tro. Det är en färdighet som alla andra, går att öva upp. Och riktigt kul när tekniken väl börjar sitta.

Nackdelen med att öva på skräpknivar är att billigt stål ofta är väldigt segt, det tar evigheter innan det händer något, om man inte råkar ha en riktigt aggressiv sten. Bra knivar responderar snabbare vilket gör det lättare att se vad som händer=snabbare inlärning.

[dePaul]

billigt stål ofta är väldigt segt, det tar evigheter innan det händer något, om man inte råkar ha en riktigt aggressiv sten. Bra knivar responderar snabbare vilket gör det lättare att se vad som händer=snabbare inlärning.

Jag är ledsen att behöva säga det men det här uttalandet är inte korrekt. Sega (slagsega) stålsoster som t ex kolstålsknivar är avsevärt lättare för amatörer att fixa skärpa på än när det handlar om rostfritt (jag förmodar att det är dessa du syftar på när du säger "bra knivar"?) och hårda stålsorter ofta fulla med hårda karbider av till exempel krom eller vanadin.

Med andra ord, det är precis tvärtom mot vad du påstår. Däremot kan man stöta på ett annat problem när det gäller billiga knivar; nämligen att eggen ibland har en tendens att rulla från sida till sida för att slutligen brytas av. Detta har ofta med dålig värmebehandling och uselt stål att göra, alternativt felaktig eggvinkel med tanke på stålsort.

~Paul~

[JC]

Säger inte emot dig, snarare är det jag som är slarvig med terminologin.
Ett: kolstål och dess egenskaper ignorerade jag helt eftersom så få idag använder det (och jag vet mycket väl alla kolstålets fördelar och nackdelar, har ett dussintal själv och många vänner som dyrkar sina Hiromotos, Masamotos, Aritsugis eller varför inte inte gamla franska/tyska "förskärare", men statistiskt är - utanför asien - kolstålsknivarna i en absolut minoritet). Vilket ju är väldigt synd.
Två: har du prövat att slipa en Global och sedan direkt efter en Tojiro/Misono osv? Det tar betydligt längre tid. Globalen har "segt" stål (alltså inte slagsegt utan vad jag skulle kunna kalla "slipsegt"), trots att den har lägre HRC. Jag hade även för många år sedan ett par riktigt svinbilliga fejkjapanska knivar som är fullständigt omöjliga att slipa med vattenslipsten, trots att de är mjuka som bestick (vilket väl förmodligen är den typ av stål som de är tillverkade i). Större mängden krom som ligger sig som en hinna runt kolatomerna? Färre karbider? Osäker, men jag ger mig vid alla grönsvansade isbjörnar på att jag har vetat och har det nedskrivet någonstans. Minns inte just nu dock.

Men skulle vi kunna komma överrens om att en gammal sunkig kolstålskniv är ganska idealisk för att lära sig slipa på? Billig, responderar snabbt osv. Därför att jag vidhåller med emfas att det är kasst att lära sig att slipa för hand på knivar som just inte responderar på stenen, vars stål helt enkelt inte är tillräckligt bra. Det blir bara en övning i tålamod.