Köper ni bara svenskt kött eller är det OK med kött från andra länder också?

Startat av Andreas, 2007-05-17 21:20

Föregående ämne - Nästa ämne

Andreas

Ja som sagt, köper ni bara svenskt kött/kyckling eller är det OK med kött/kyckling från andra länder också?

Om ni köper bara/mest svenskt, varför? Handlar det om bättre kvalitet, lokalpatriotism eller annat?
Den som inte frågar får inga svar.

crlhrv

Jag köper både och. Främsta skälet till att jag ibland väljer svenskt före utländskt är väl att jag inbillar mig att djurstackrarna har det bättre i Sverige.. men i de flesta fall är det en rent ekonomisk fråga och då brukar inte svenskt ligga speciellt bra till.
Tittar gärna på djur. Och äter dem också.

kryddburken

Ja de var ju en fråga för mig!! sånt här gillar jag! :-)
Griskött köper jag uteslutande från grisbonden Rune i en by längre ner, nöt köper jag från en nära vän som enbart föder upp köttdjur, lamm köper jag från lammuppfödarn i Wannborga här på ön. kyckling ALLTID svenskt!! Jag brukar se till att gynna Guldfågel som är en Öländsk kycklingfabrik, men ibland får jag inte tag på det då blir nåt annat märke, men ALLTID svensk, därför att det känns BRA! Har väl salmonella i bakhuvudet....

Ibland köper jag vildsvin & struts, de är också lokala producenter! Sen får jag mycket älgkött, rådjur, and, fasan & hare, de är jägarkompisarna som står för de! Kostar en middag! ;-)

Man ska gynna sina lokala producenter annars går vår lilla ö under.... *S*
Bojkottar stormarknader, Netto, Willys, Lidl & "stockholms-butikerna" som flyttar hit under sommaren för att tjäna pengar!

Rent ekonomiskt så tjänar jag på att köpa slaktkött av bönderna! Då får jag stycka som jag vill ha det och det är bra mkt billigare när man kan förhandla om priser, eller tjänser/gentjänster som det oftast brukar bli. Vad sägs om 40 kilo gris mot en veckas pass av sommarbetet när bonden vill på semester??? *S*

Rent ekonomisk tjänar jag däremot inte alla gånger på att handla i affären av lokala producenter, de är småföretagare som inte kan hålla Nettos låga priser tex. men jag betalar gärna MER för att få vår ö att gå runt även vintertid samt att det ger arbetskraft till ölänningarna!

agnetasch

Vad härligt det är att höra någon som tänker o handlar efter sin övertygelse.Just i dagens läge när alla gömmer sina förkastliga handlingar bakom uttrycket:"det är så stressigt nuförtiden"(är det verkligen det,för gemene man menar jag,inte för föräldrar som jobbar som taxikurirer åt sina barn o deras fritidsintressen)
Men du ger mig lite dåligt samvete också,jag är nog lite slarvigare än du vad det gäller att handla lokalt.Fast vilt o gris är lyckliga,lokala förmågor jag njuter av.Kycklingen är alltid svensk, jag har stor respekt för salmonella.Men köper jag nötkött får priset styra.
Man borde ju stödja de lokala producenterna mer,men häromkring produceras bara proteinpulver o bilreservdelar.Inte gott ;) 

Andreas

Sådana där lokala kontakter skulle jag också vilja hitta.

Men vad är egentligen svenskt kött? Är kriteriet att djuret är uppvuxet i sverige, eller måste föräldrarna också vara svenska? Läste exemeplvis att vi inte har några svenska avelshönor utan att alla svenska kycklingar numera har engelska föräldrar. Gissar att det ser likadant ut för andra djurslag, någon som vet? Vet du Kryddburken var dina lokala producenters föräldradjur härstammar ifrån?
Den som inte frågar får inga svar.

Urban

Då det finns plats i frysen så brukar jag köpa lokarproducerat renkött från Arvidsjaur.
Och ibland så får man sig några stekar älgkött från släkten i Piteå.
Men förrutom det så köper jag till 95% svenskproducerat kött från SCAN eller Höglandskött.
Och när jag vill lyxa på så köper jag lokalproducerat kött från Vindels-kött.

Hasse

Jag köper gärna sydamerikanskt kött där korna och deras kalvar har fått gå tillsammans, utomhus och har endast ätit färskt gräs. Dessutom är det kött från köttrasdjur och inte mjölkkor som det ofta är i Sverige. Bra bris är det också.

Då kan man ju tycka att det är vansinnigt att transportera köttet runt halva jorden och - ja, det är det naturligtvis. Men man måste väga in att korna endast ätit sin naturliga föda och det har alltså inte krävts någon konstlad energikrävande raffinering till djurens foder.

Svensk djurhållning är säkerligen bra, men jag är långtifrån säker på att den är världsbäst.

Andreas

Ja fast kan man verkligen vara säker på att de sydamerikanska korna och kalvarna har det så idylliskt som du beskriver? Jo, jag har också fått samma bild, men detta är väl en bild som importörerna målat upp, så frågan är hur sann den är..?
Den som inte frågar får inga svar.

agnetasch

Men hur vet vi hur sann den svenska kött-idyllen är? Lydiga som vi svenskar är gör vi som vi blir tillsagda; "Köp svenskt kött" OK då gör vi det,men varför? Jag kan tänka mig det för att stödja det svenska jordbruket men för att det skulle vara det enda "säkra" köttet i världen går jag inte på (säkra=humant o kontrollerat uppfödda o slaktade djur) Men med en bild som nedan blir man gärna lite nationalromantisk.

Andreas

Angeta: Det är väl mest den vanliga övertron vi har på att svenska myndigheter håller koll på att allt är bra vid våra svenska gårdar som gör att vi tror att det är så bra här. Men ibland hör man ju faktiskt om kraftig vanvård av djur och om djur som fraktas långa sträckor utomlands för frakt.

Finns det ingen rapport som nån opartisk organisation gjort där det framgår hur det verkligen är ställt med djurhållningen i olika länder?
Den som inte frågar får inga svar.

Pite-Långnäs

Jag o mannen köper bara kyckling från Kronfågel och
fläskkött från Nylén-Hugossons Skellefteå.
Renkött köper vi i Arvidsjaure.
Vi köper aldrig nötkött vilket beror på att mannen och sonen är jägare
så vi har älgkött året om.
Jag skulle däremot gärna ta emot tips var man kan få tag i vildsvin.
jag har smakat det en gång och det var mycket gott.

Hasse

Citat från: Andreas skrivet 2007-08-13 10:43
Ja fast kan man verkligen vara säker på att de sydamerikanska korna och kalvarna har det så idylliskt som du beskriver? Jo, jag har också fått samma bild, men detta är väl en bild som importörerna målat upp, så frågan är hur sann den är..?

Man kan naturligtvis inte vara säker, men om det kom ut att importörerna ljuger om sina produkter så skulle det säkert innebära att de försvann från marknaden illa kvickt.

Men jag tycker att det är tragiskt att man ska behöva köpa utländskt kött om man vill ha kvalitetskött till ett hyfsat pris.

Fredrik Goldhahn

Det här är en intressant fråga. Jag har som professionell matlagare och kökschef tjatat till mig ett ingående studiebesök på Swedish Meats en gång. Jag tog med mig alla kockar och åkte dit för att vi stod i valet att välja svenskt vs sydamerikanskt nötkött. Alla som vill ha en ingående rapport är välkomna att höra av sig. Vi kan kort konstatera att jag inte efter detta besök känner någon högre tilltro till den svenska modellen av "god djurhållning" eller kvalitetssäkringen av framför allt svenskt nötkött.

Jag vill inte trampa "köttproducenterna" på tårna, men det vi håller på med är förkastligt.

Nötkött från Sydamerika vs Svenskt? Jag inbillar mig att de har det bättre. Inte bara ett bättre klimat men också en tillvaro innan slakt som på många sätt är överlägsen den vi har i Sverige, bla utan långa adrenalinsfyllda transporter.

Förespråkare för regional matkultur som man är är det en ständig konflikt. En konflikt i att veta hur vi behandlar våra djur och vetskapen att de kanske hade det bättre i ex Sydamerika i valet av köttleverantör. OM det var möjligt skulle all restaurangverksamhet och butikkedjor bygga på inköpskanaler som "kryddburken" pratar om. Gårdsslakterier med idylliskt betande familjer av tex nötkreatur som vandrar genom det svenska ängslandskapet. Tyvärr har vi själva sett till att det ser ut som det gör idag.

Det som lämnat det tydligaste avtrycket i vårt besök på slakteriet är när vår guide meddelar att vi inte får se själva slakten pga att "många har svårt med att förstå att det ena stunden är ett levande djur, andra stunden en produkt". De kunde inte haft en mer fel gäst än mig. För mig är; och förblir, det jag tillagar ett djur, från filé till färdig rätt på din tallrik.

Och det är; enligt min mening, det viktigaste som vi har tappat på vägen; respekten för det levande.
Fredrik Goldhahn
http://www.eventkock.se

Hasse

Fredrik Goldhahn: Jag är mycket intresserad av en mer ingående rapport. Kan du inte skriva här?

Andreas

Fredrik: Jag blir också nyfiken, vad var det som gjorde att du tappade tilltron till den svenska djurhållningen och kvalitetssäkringen av nötkött?

Här är en annan aspekt -

Naturvårdsverket släppte en rapport i ferbruari i år kallad "Import av kött - export av miljöpåverkan". http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5671-9.pdf Där kan man läsa att Brasilianskt kött står för 4% av den totala konsumtionen av nötkött.

På s. 13 finns en tabell där miljökonsekvenser av köttproduktion i Sverige, Irland och Brasilien jämförs. (Irländskt kött är sämst.) Köper man brasilianskt istället för svenskt blir det mindre övergödning och man sparar energi. Men det blir mer växthusgasser och det är sämre för biologisk mångfald och markvård.
Den som inte frågar får inga svar.

Hasse

Andreas: Det är ett intressant dokument du länkar till.  Jag har bara läst några avsnitt, men citerar ett stycke om Brasilien.

Sid 60: "I den nuvarande extensiva produktionen är övergödning inte något påtagligt miljöproblem. Användningen av kemiska växtskyddsmedel är låg i den betesdominerade nötköttsproduktionen. Däremot är användningen av preparat för bekämpning av inre och yttre kreatursparasiter betydande. Lång uppfödningstid fram till slakt och tidvis mycket växttrådsrikt bete gör att utsläppen av växthusgasen metan är relativt hög per kg kött. Vid omvandling av skog till bete frigörs också mycket av växthusgasen koldioxid.
Energiåtgången per kg producerat kött är låg tack vare att extensivt skött bete är det helt dominerande fodermedlet. Även om energiåtgången för att transportera köttet till Sverige beaktas så är det brasilianska köttet energisnålt."

Metangas är kopruttar. Korna växer långsammare i Brasilien, lever längre och äter grovt foder vilket gör att de pruttar mer. Personligen tycker jag nog att detta får ses som ett fullt naturligt utsläpp av växthusgas. Men det är ju inte bra om de fäller en massa skog för att få mer betesmark.

Det är också intressant att det brasilianska köttet är energisnålt trots att man räknar in transporten. På sid 56 står det att det krävs högst hälften av den energi som krävs för konventionellt svenskt kött.

Andreas

Bra citat och reflektioner.

Visst är det lite märkligt att det nästan lutar åt att det är bättre att köpa kött från Brasilien än svenskt kött - oavsett att det också är mycket billigare.

Hade varit intressant att hitta mer information om brasiliansk köttproduktion för att få fram hela bilden - hur djuren behandlas, hur slakten går till och vad de som sköter djuren har för arbetsvillkor.
Den som inte frågar får inga svar.

Fredrik Goldhahn

För Hasse och Andreas kommer här en kortare redogörelse och reflektioner över ett studiebesök på Swedish Meats som gav långt fler intryck och tankebanor än de jag redovisar här;

Anledningen till besöket: Restaurangen jag jobbade på ville gå över till svenskt kött, antagligen i försäljningssyfte. Jag har aldrig stuckit under stol med att jag hellre köper Holländsk Gödkalv eller Sydamerikansk Oxfilé, Nya Zeeländskt eller Isländskt (gudomligt!) Lamm, Anka/Änder från Frankrike, etc, etc. Men ok. Sagt och gjort. Vi hade valt svenskt menukött (högsta kvalitet utmärkt) men det som kom var allt från riktigt usel oxfilé till bra, ok...dvs inte tillfredställande. Vi hade precis gått över från Brasiliansk centercut som var tokbra och betalade mer nu men fick både "svinn" att försöka trycka in på menyn och en sämre kvalitet. Så jag började intressera mig för slakthusstämplar. Upptäckte att de som var bra kom från samma ställen, gjorde en "svart lista" över slakthus vi upptäckte inte höll måttet. En del gäster började undra vad som hänt med köttet, en del klagade. Ohållbart i längden. Det svenska köttet tog tid; vi började skickade tillbaka mer och mer när vi kunde; oftast var vi ju tvungna att ta hand om det som kom. Till slut en dag när jag stod och målade huset ringer min högra hand "Det här måste du se...jag spar dom tills du kommer in". Vad som låg framför mig var säkert oxfilé men jag började undra från vilket djur det kom. Groteskt i storlek, sladdrig konsistens, färg, lukt...allt stämde inte in på oxfilé. "Den här ska skickas på analys" sa jag. Ringde säljaren och av en slump fanns alla Styckchefer/Kontrollanter på konferens i Linköping! Vad bra! Här skulle de få något att bita i. Dagen efter ringer säljaren upp igen. Resultatet var att det var deras finaste kvalitet, det var inget som helst fel på köttet. Säljaren: "Vad säger du då?" Jag flög i taket. "Jag säger att du ska boka in ett ingående studiebesök, vi vill se ALLT, ok?"
Fredrik Goldhahn
http://www.eventkock.se

Fredrik Goldhahn

Studiebesöket del ett: i fikarummet Vi började med fika. Satt och pratade om allt och inget. Jag frågade om damen som skulle guida oss visste varför vi var där. Jo det visste hon. Vi kom in på slakt. Jag nämnde att min mor och man hade gris (han hade dessutom varit grisbonde, med avel och sånt) till husbehov och att vi brukade slakta på gården. "Jamen det blir ju aldrig bra" säger guiden "det blir inget bra kött"....???....konstpaus....Jag VET att det är det; utan minsta tvekan, bästa griskött jag någonsin ätit; glada grisar som fick gå ute mesta delen av året och hade ett fint grishus, fick böka som de behagade (de bökade sönder ladugårdens grund...snacka om krafter...), bodde 3 st i en fin stia med massor med halm, varmt och gott med bra mat...så vad pratade den här människan om? Jag berättade hur vi slaktade. P tog helt sonika ut en av grisarna när han utfodrade dem andra, la lite korn på golvet vid dörren. Grisen som älskade korn smaskade och grymtade förnöjt. Hans kompisar stod och glufsade i stian. PANG! Griskompisarna grymtade till förskräckta en sekund. "Vad var det? Jaha, MAT!" Glufs, glufs...under tiden hade P hunnit sticka grisen, öppnat dörren och var på väg att dra ut den. "Sköt han grisen INNE i ladugården? Fyy...".....????.....jag hade tappat förtroendet för den här guiden.

Studiebesöket del två: Vid slaktfållan Det här utspelar sig precis innan jul. Vi går förbi en stor tavla med siffror. "Vad är det här?" undrar vi i kör. "Det här är behovet. Det här är antalet gris vi slaktar per dag" (antalet gris? Grisar heter det väl...) Siffrorna är skyhöga. "Själva slakten får ni tyvärr inte se"....???...."Varför då?" "Jo, somliga har svårt med att det ena stunden är ett djur, andra stunden en produkt har vi märkt"......lång konstpaus......."Jaha, men för MIG förstår du är det ett djur hela tiden; från det att det föds, växer upp, åker på slakt, styckas, transporteras och tillagas i mitt kök och hamnar på din tallrik"...........???.....(ja det var så hon såg ut, som ett levande frågetecken) "Men det får ni inte tyvärr...hursomhelstdådöö (östgötska) de kommer in 10 åt gången i slaktfållan där borta; de är ju flockdjur så det är mest humant"........???........"Vadå menar du? Vadå "humant"? Skulle de känna sig ensamma annars? Det är inte så att ni tar in dem 10 och 10 pga den där tavlan vi gick förbi förut?"......"Nej"......."Utan för att de är flockdjur?".........."Ja"......???.....o-m-g.........
Fredrik Goldhahn
http://www.eventkock.se

Fredrik Goldhahn

Studiebesöket del tre: Grishallen När grisarna slaktats, tappats på blod, tagits ur,  rakats...allt det där; som bara tar några minuter, åker de in i Grishallen. Överallt hänger det grisar. Flera stycken har blåa band runt benet. "Varför?" undrar vi i kör. "För att de med blåa band ska kontrolleras. De sticks där borta (pekar) med ett speciellt instrument (ser ut som en lång nål, och är också det; ihålig) som sedan sätts i den där maskinen som på några sekunder läser av allt; sammansättning, fett, köttets kvalitet mm". (Fascinerande) "Vi provsteker också flera ton per år i vårt testkök för att kolla kvaliteten. Gör stickkontroller på packat kött. Vi är väldigt mån om att kvalitetssäkra vårt griskött"

Studiebesöket del fyra: Styckning I styckningsrummet finns grov och finstyckning vid långa band. Vi stod som fågelholkar. Vid bandet som nummer ett i ledet står en ganska krallig, ung kille och dansar. Ja, dansar. Jag har aldrig sett någon stycka så fort. Kommer nog aldrig göra det heller. Till och med hans arbetskamrater (de måste vara 5-6 stycken längre ner på bandet) skriker att han ska "hålla lite", "lugna ner dig nu". Här går det undan och på ackord. Ju snabbare desto mer tjänar vi. I mitt huvud händer något egendomligt. Jag hör musik. Prodigy. Är det "Firestarter"? Eller "Smack My Bitch up"? Sak samma. Men alla som hört Prodigy vet vad jag snackar om. Det där stressade, aggressiva soundet med en massa hysteriska synthljud som är som små getingar i ljudbilden. Med musiken i huvudet ser jag den studsande, dansande killen framför mig och titeltexten "Dödsdans" tonar fram...och jag tänker "attans...det här skulle jag vilja ha på film..." Jag tror vi står där förstummade ett bra tag. Guiden börjar i alla fall skruva på sig. Samtidigt som man inte kan göra annat än beundra den här killens skicklighet tar en tanke form; om man kunde visa det här redigerat som en rockvideo skulle alla bli vegetarianer till jul! Så fort han grovstyckat en del registrerar han den genom att klicka på en räknare. Samtidigt drar han med baksidan på handtaget av kniven på ett vitt plastskärbräde på sidan om. Han ska alltså kontrollräkna så att han inte glömt registrera. Dubbel-kolla. Ingen ska blåsa det här ackord-laget på stålar!
Fredrik Goldhahn
http://www.eventkock.se

Snabbsvar

Med snabbsvar kan du skriva inlägg medan läser ämnet utan att öppna en ny sida. Du kan fortfarande använda BBC och smileys, precis som i vanliga inlägg.

Notera: Detta inlägg kommer inte synas förrän det godkänts av en moderator.

Namn:
E-post:
Verifiering:
Please leave this box empty:

Stava till mjölk baklänges!:

kortkommandon: tryck alt+s för att skicka/posta eller alt+p för att förhandsgranska

Annonser

Powered by EzPortal