Hur bra är Kravmärkt griskött?

Startat av Andreas, 2009-12-04 08:36

Föregående ämne - Nästa ämne

Andreas

Vad sägs, är kravmärkningen tillräcklig för att man ska kunna äta griskött i trygg förvissning om att grisen haft ett bra liv?

Har tagit en titt på KRAV-reglerna för grishållning, mycket låter bra men jag är osäker över vad forumuleringen "Djur ska vistas ute då mark- och väderförhållanden tillåter detta" betyder i praktiken, samt att det inte verkar bra att de tillåter kastrering av smågrisar utan bedövning i ytterligare drygt två år.

Regler för KRAV-certifierad produktion Januari 2009 http://www.krav.se/Documents/Regler/utgavor/aktuellaRegler.pdf

Sida 84 Djurmiljö

5.2.1 "...Grisar ska ha tillgång till för dem naturlig sysselsättning så som att böka
och ha ett aktivt födosöksbeteende genom till exempel vallbrott, skogsmarksberedning,
trädesbearbetning och vintertid även bökning i djup
ströbädd. Under den varma årstiden ska grisar ha tillgång till gyttjebad
eller annan vattensvalka."

5.2.3 "Suggor ska grisa avskilt i skydd, till exempel i grisningshydda. Grisning får ske
inomhus om suggan där har tillräcklig frihet och yta för bobyggnad och riklig
tillgång på bobyggnadsmaterial. Tidigast en vecka före grisning får suggor flyttas
in till grisningsbox. Senast två veckor efter grisning ska sugga och smågrisar ha
tillgång till utevistelse."

5.2.4 "...Grisar ska ha tillgång till bete eller annan beväxt mark under minst en
4-månaders period. Växande grisar som ska slaktas i juli eller senare under betesperioden
ska gå på betesmark senast 1 juni. Suggor och gyltor som tas in för
betäckning/inseminering får hållas utan bete upp till 4 veckor efter betäckning/
inseminering som leder till konstaterad dräktighet. De ska erbjudas rastgård om
tiden för innevistelse överstiger 1 vecka. (K)
Betesmark till grisar bör roteras med minst 4 års intervall."

5.2.6 "Djur ska vistas ute då mark- och väderförhållanden tillåter detta. I system där
djur ej har ständig tillgång till utevistelse ska utevistelse journalföras/dokumenteras.
(EU) ... Grisar ska ha tillgång till en rastgård utomhus. (EU)"

5.2.13 "Växande grisar och suggor utan smågrisar ska hållas i grupp både inne och ute.
(EU)
Inomhus ska de ha tillgång till en avskild liggplats med djupströ och ett separat
gödslingsutrymme. De ska även ha en väl definierad ätplats. Utrymmet ska
vara luftigt och så stort att samtliga djur kan äta samtidigt eller vila samtidigt
utan att aggressiv konkurrens förekommer. (K) (IBS)"

5.2.15 "Djurens liggplats ska hållas torr, ren, dragfri och vid behov varm. Strö ska användas
i riklig mängd."

Sida 98 Övrigt

5.5.3 "Kastrering av grisar före 7 dagars ålder är tillåten. (K) Senast från och med
2012 ska grisarna bedövas vid ingreppet
. (EU) Tandslipning är tillåtet på smågrisar
vid stora kullar och ska göras före 7 dagars ålder. (K) (IBS)"
Den som inte frågar får inga svar.

Hasse

Kravmärkningen måste ju vara bättre än ingen märkning alls. Faktum är, att jag har aldrig(!) sett kravmärkt kött på mitt lokala ICA.

Å andra sidan har jag turen att kunna köpa kött från ett lokalt, småskaligt slakteri, vilket jag ofta utnyttjar. Detta kött är inte heller kravmärkt, men jag vet åtminstone att det kommer från lokala bönder och inte från gigantiska köttfabriker.

Andreas

Citat från: Hasse skrivet 2009-12-04 16:44
Kravmärkningen måste ju vara bättre än ingen märkning alls.


Ja frågan är hur man ska tänka här, "bättre än ingen märkning alls" eller att det är dumt att gynna en märkning som fullt medvetet tillåter att testiklar skärs av på levande grisar utan bedövning.

"Ingen betvivlar att smågrisarna har ont när de kastreras. Bara grisar som är yngre än sju dagar får kastreras utan bedövning, men ingen forskning tyder på att de skulle ha mindre ont än äldre grisar. - De har lika väl utvecklade smärtbanor, säger Veterinärförbundets Johan Beck-Friis." http://www.aftonbladet.se/nyheter/article1200120.ab

Citat från: Hasse skrivet 2009-12-04 16:44
Faktum är, att jag har aldrig(!) sett kravmärkt kött på mitt lokala ICA.


Kanske är det för att Scan förra året plockade bort kravmärkningen och började med "Scan ekologiskt" istället? http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/krav/pressrelease/view/scan-sviker-konsumenterna-och-boenderna-242494

Scan har dock ändrat sig och Årsskiftet 2010 återinför de kravmärkning. Fast någon kravmärkt julskinka från scan blir det inte nästa år heller. Magnus Sjöholm, marknadsdirektör Scan: "- Det är marknaden som styr och Scan är givetvis flexibla och lyssnar in kunder och konsumenters önskemål. Från årsskiftet kan konsumenterna hitta Kravsymbolen igen på det färska köttet. På charkprodukter och julskinka finns fortsättningsvis endast EU-symbolen då charkprodukter innehåller nitrit som inte är godkänt av Krav"  http://www.ja.se/?p=32610&pt=105&m=3433
Den som inte frågar får inga svar.

Andreas

Johan Beck-Friis på Sveriges veterinärförbund menar att Kravgrisar har mer hälsoproblem än andra grisar "- Sen har Krav en mindre lyckad inställning till förebyggande av sjukdomar, där de är väldigt restriktiva till vilka mediciner som tillåts. ... - Den optimala grisuppfödningen, som jag ser det, är Kravs ytbestämmelser kombinerat med den traditionella grisuppfödningens hälsovård." http://norran.se/nyheter/inrikes/article369721.ece Fast det optimala vore väl i så fall Kravs ytbestämmelser kombinerat med den traditionella grisuppfödningens hälsovård kombinerat med omgående förbud av kastrering av smågrisar utan bedövning?

Pelle Strindlund, författare till boken "Leva etiskt: Om att ta ansvar för världen och njuta av livet" återger i Aftonbladet en bra beskrivning om hur det hela går till ur en annan författares bok, Per Jensens "Djurens språk": "Grisen fångas in och stoppas vanligen ner i en 'tratt' som låser fast den så att bara bakdelen sticker fram. Med en skalpell gör bonden ett snitt genom skinnet vid varje testikel. Därefter dras testikeln ut med fingrarna och sädesledaren skärs eller klipps av. Några droppar desinfektionsmedel hälls över snitten och grisen släpps tillbaka i boxen." Jensen: "Kastreringen är en mycket smärtsam procedur för grisen." http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/samhalle/article6268438.ab

Något förvånad blir jag när jag läser hur liten andelen kravgrisar egentligen är, bara cirka 20 000 av alla 2 900 000 grisar som årligen slaktas i Sverige, dvs mindre än 0,7%."Ett skäl är att många lantbrukare inte har marker som är lämpliga. Bökande grisar på lerjord fungerar inte bra och jordarten kan lantbrukaren inte göra mycket åt." http://www.lantbruk.com/man-far-inte-mer-an-man-betalar-for/2009-12-11 Men frågan är väl om inte huvudskälet är att efterfrågan är så låg?
Den som inte frågar får inga svar.

Fridarrr

Om man vill vara säker på att grisarna har haft det bra, kan det vara bra att besöka den gård man tänker köpa sitt kött ifrån.
Krav-märkningen är den bästa märkningen som finns på marknaden, detta märks genom priset på köttvarorna. Om djuret har haft det bra , desto mer kommer det att kosta och därmed det ökade priset.

Krav-märkt kyckling skiljer sig enormt i prissättning gentemot den konventionella kycklingen.

Oavsett så vill man väl inte köpa konventionell mat med tanke på hur djurindustrin ser ut och med tanke på vad de får proppa i djuren.

Bästa sättet skulle vara att ha en egen gård eller att bli vegan för att vara 100 % säker. Scan är inte att föredra, då det är en stor köttkedja med bakomliggande köttindustri.

Grisarna har mer hälsoproblem för att de är så ovana att leva naturligt. De har däremot bättre luftvägar än den konventionella grisen som står i dammiga lokaler ch frätande lukt.
Gå in och kolla på factory farming på youtube.

Snabbsvar

Med snabbsvar kan du skriva inlägg medan läser ämnet utan att öppna en ny sida. Du kan fortfarande använda BBC och smileys, precis som i vanliga inlägg.

Notera: Detta inlägg kommer inte synas förrän det godkänts av en moderator.

Namn:
E-post:
Verifiering:
Please leave this box empty:

Stava till mjölk baklänges!:

kortkommandon: tryck alt+s för att skicka/posta eller alt+p för att förhandsgranska

Annonser

Powered by EzPortal