(EDIT: Hasse lyfte ut denna diskussion från Gnälltråden, och skapade en egen tråd.)

Åh, vad jag är less på många bloggar! Den tanke jag har här är inte ny utan lyftes av en radiopratare, i somras tror jag, och visst har jag funderat. Bloggande handlar så ofta om att ge sken av att vara något man inte är och även dölja det man önskar. Radioprataren i fråga tog upp det faktum att man gärna säger att man "sitter på balkongen och dricker champagne" medan man inte direkt skrävlar med det trista och ibland rent utav deppiga. Jag tror att det är samma sak med matbloggande i många lägen. När man gjort något häftigt, innovativt, dyrt, avancerat eller liknande skriver man vitt och brett om det. De dagar man ätit köpepizza eller fil är man tyst. Varma mackan kanske får vara med men då ursäktar man gärna med att "det var smidigt" eller "att man gjorde något enkelt". Nu vill jag säga att detta inte gäller alla på Matforum och visst kan man ha olika syften med sin blogg. Vill man presentera exklusiva recept är det en sak. Min slutsats är att man ändå ska vara medveten och inte känna sig halvkass för att man smäller upp falukorv på tallriken en onsdag. Den bild du får av en person på dennes blogg är inte hela sanningen.

Idag har jag ätit:
Gröt och ägg
Kesella och cashewnötter
Ris och egengjord vårrulle på nötfärs
Lax och ris

Kvar att äta har jag ajvarkyckling och ris, äpple samt en proteinpudding och en portion gröt på havregryn. Ja, jag har ju fyra timmar innan läggdags så det ordnar sig nog.

Citat från: Mickan skrivet 2010-10-10 18:03
Åh, vad jag är less på många bloggar! Den tanke jag har här är inte ny utan lyftes av en radiopratare, i somras tror jag, och visst har jag funderat. Bloggande handlar så ofta om att ge sken av att vara något man inte är och även dölja det man önskar. ...

Fast varför less på just bloggar, är det inte så med de flesta nätmedia... twitter... facebook... forum som detta... få som vill diskutera tunga/svåra saker, många som vill framstå som glada framgångsrika vinnare. Eller nätmedia förresten, blir det inte bara mer och mer substanslöst och lättsmält i dagspress och tv också? 

Reflekterar mest över bloggar och då just matbloggar. Facebook och Twitter ägnar jag mig inte alls åt. Det är en sak att man skapar TV-program för en viss publik men att se sina nära och kära blogga så att man knappt känner igen dem är kanske en annan grej. Tror att det är just det som stör mest 

Citat från: Mickan skrivet 2010-10-13 08:38
Reflekterar mest över bloggar och då just matbloggar. Facebook och Twitter ägnar jag mig inte alls åt. Det är en sak att man skapar TV-program för en viss publik men att se sina nära och kära blogga så att man knappt känner igen dem är kanske en annan grej. Tror att det är just det som stör mest 

Jo jag håller lite med, de flesta som bloggar kliver in i en roll som inte är de själva. Men det verkar vara lite så man måste göra för att få många läsare om det nu är målet. Jag skriver endel också, inte bara om mat utan allmänt, och är mest mig själv vilket gör att det kanske inte är så intressant för andra än nära och kära att läsa bloggen vilket var själva grundtanken från början. Och det jag delar med mig av är saker som jag tror t.ex. de som läser bloggen kan ha nytta av om det gäller mat. Men använder den även lite som en anteckningsbok för mig själv, för har inte hittat något enklare sätt att föra anteckningar över recept och dylikt och funderingar man har som man har tillgängligt jämt(internet och telefon).

Citat från: Mickan skrivet 2010-10-13 08:38
Det är en sak att man skapar TV-program för en viss publik men att se sina nära och kära blogga så att man knappt känner igen dem är kanske en annan grej. Tror att det är just det som stör mest 

Det förstår jag. Men du tror inte att de skriver på ett visst sätt för att de imiterar något slags allmänt rådande sätt att skriva/uppträda? Allt ska vara så förbenat lättsamt nu för tiden.

Citat från: phila54 skrivet 2010-10-13 09:47
Jo jag håller lite med, de flesta som bloggar kliver in i en roll som inte är de själva. Men det verkar vara lite så man måste göra för att få många läsare om det nu är målet.

Vad för slags roll(er) tänker du dig genererar många läsare?

Nu känner jag ingen personligen som matbloggar, men jag kan tänka mig att många bara skriver om den fina maten för det är den de tycker är rolig. Bloggen blir som något konstnärligt, man visar ju inte upp sitt misslyckade kladd utan bara den fina bilden.

Jag tror det beror på vilket syfte du har med din blogg. Min är himla gnällig och deppig i omgångar :-)  För mig är bloggen ett sätt att ventilera, skriva dagbok om man så vill, skriva ner recept, idéer osv. Men för många verkar det vara ett sätt att synas och höras.

Jag kan förstå att man skapar någon man inte riktigt är, det gör man väl ofta i verkliga livet också ? På kurs, på nya jobbet, på krogen, med nån man inte känner ? Ett sätt att ta bort det man inte gillar ?
Vad jag inte förstår är den desperata jakten på läsare och jakten på "rätt bloggkompisar/länkar". Om bara X länkar till mig så är lyckan gjord liksom. Eller om jag bara får X antal läsare/träffar så ..... Den förstår jag inte alls.

Vad gäller matbloggar, jag känner inte heller någon i verkliga livet. Många verkar genuint intresserade av mat, experiment, och att dela med sig medan vissa "dricker champagne" , gör av med dyra råvaror på konstig mat och tar proffsiga foton som inte speglar verkligheten. Dom gillar jag inte.  Den första gruppen fascinerar, inspirerar och avundas jag. Avundet mest för att jag i veckorna inte har ork till nåt annat än tomatsoppa :-)

Ja där är jag tu delad jag själv  började att blogga för ca 3 år sedan med en blogg där jag skrev om vardagen, bloggen i sig var mer riktad till vänner och familj.
Sedan visade sig att trafiken blev större med tiden och få kommentarer kändes det som att många läste på om en själv för att ?... nu lämnade jag inte ut några namn och bilder på familjen var rätt anonym kan jag tycka, men blev riktigt illa till mods att jag lade ner den.  Jag började matblogga istället som känns mer tillfreds.

Nu är man inget proffs i köket och ingen ser mitt misslyckande och all disk o mess det för med sig när man lagar till rätterna, men budskapet är kanske i sig att man som jag gillar det bästa av det man har åstakommit av all röra  och fotografera det  och det kan se bra ut 

Citat från: Krista skrivet 2010-10-14 08:37
Nu känner jag ingen personligen som matbloggar, men jag kan tänka mig att många bara skriver om den fina maten för det är den de tycker är rolig. Bloggen blir som något konstnärligt, man visar ju inte upp sitt misslyckade kladd utan bara den fina bilden.

Det man ser på de mest lästa bloggarna typ ungdomsbloggarna så agerar de lite provocerande, går in i en roll som skapar någon form av hatkärlek Men oftast tycker jag det verkar som om folk gör gällande att de har det bättre än vad de har det för att skapa någon form avundsjuka och ha begär som leder till att folk kommer tillbaka för att läsa om vad för tokigt människan har hittat på idag. Om jag förstått det hela rätt så behöver det inte alls vara sant heller utan är oftast ren fiktion.

Själv så postar jag mest bara lite bilder, hittar jag på något roligt i köket som jag tror någon annan kan ha nytta av postar jag det. Oftast recept på saker folk har ätit hemma hos mig och vill ha receptet på. Sedan tar jag ju lite bilder som jag säljer via bildbyråer på mat, de åker oftast ut på bloggen med lite text om vad jag lagat för något hur jag kanske tänkte. Dvs ganska ointressant att följa om man inte känner mig. Har ju en 3 i ett blogg för jag skriver så lite, en del handlar om mat, en om foto och en om lite allmänt.

Matpolisen är avslöjad eller? Johanbe skriver inte längre här och bloggen är borta... Var det vår medlem som Lisa F-W avslöjade?

Matpolisen blev avslöjad av Lisa som en "kopiator". Ja, det var Matforums Kohanbe! Han var en fuskare som stal recept och la ut som sina egna och ljög om hela sitt liv. Han var en trägen och trevlig gäst på min blogg som jag saknar även om han gjorde fel. Han hade ett trevligt sätt och skrev intressant (det han skrev själv) men försvann som en avlöning när Lisa hittade en hel hög originalrecept och jämförde med Polisens som han sa var hans egna.
Själv hoppas jag han återuppstår med en egen riktig blogg eftersom jag kunde ana ett matkunnande och intresse som var genuint.
Sorgligt!