Catfish är en fisk av ordningen malartade fiskar (Siluriformes) och är en hel grupp med fiskar. Som sagt är Pangasius eller hajmal som den också kallas i handel en "kattfisk"(heter pangas catfish på engelska). Det är väl först och främst den som går att få tag på i Sverige (den finns över allt).
Jag skulle ersätta catfish med torsk eller sjötunga. Catfish har en mild smak och har ganska fast kött..

VARNING ALLERGIKER
Haribo har en ful vana att byta ut etiketterna kring storhelgerna på sina produkter. Etiketternas innehållsförteckning brukar inte stämma överens med originaletikettens innehåll. Det är originaletiketten som gäller!! Så allergiker (eller ni som har allergiker på besök) var vaksamma!!

Jag fick själv en julafton förstörd av en julmix från Haribo och dubbla etiketter. (sedan dess vågar jag inte äta Haribo, har sett dubbeletiketter ett flertal gånger). Jag är mjölkallergier.

Annamaria.. Jag håller med dig, det är tråkigt att ekologiskt ska vara så dyrt ibland. 38 kr för ett smörpaket var i häftigaste laget. Jag köper själv ekologisk spagetti för 39 kr förpacknigen då jag kan köpa en lika stor förpackning på ica för 8:90. (nu mår jag bättre på den ekologiska spagettin, därför köper jag den, men syftet var att visa på en annan stor prisskillnad)

Detta ställler ju till problem, hade ekologiska varor kostat ungefär lika mycket, så hade vi konsumenter kunnat uttryckt vår "konsumentmakt" på ett bättre sätt och visat att vi verkligen vill ha ekologiskt. Nu försvinner en grupp av personer som vill ha ekologiskt, men inte har råd (ta en sådan stor konsumentgrupp som barnfamiljer). 

För er som bor i Stockholm så finns mässan Smaklust 2009 som är mellan 21-23 augusti i Tantolunden..
http://www.eldrimner.com/9238.smaklust_2009.html

Att endast fokusera på den ekologiska aspekten är kanske inte rikltigt rätt.. Snarare är det väl hållbarhet som vi bör fokusera på.. Att handla lokalt producerad icke-ekologiska produkter kan ju vara mer hållbart än att köpa ekologiska produkter från långt bort.
Dessutom gynnar man ju småföretagande i t.ex. gledbyggd, och det är ju positivt bara det.

Tycker att jag har rätt så bra koll på sill, men inte heller jag visste att det fanns Årets sill (men det verkar ju mest en regional grejj i Bohuslän).
Akvavit och fänkålsdill verkar inte helt dumt, fäskpotatis och så gott att dricka till..... inte helt fel en ljum försommarkväll. Blir nog svår att få tag på på ostkusten dock..

Silldagen visste jag faktisk om, men igår åt jag räkor, inte sill.

MSC var det Unilever som ville ha i mitten på 1990-talet och tog WWF till hjälp för att skapa ett sådant certifiering.
Unilever är (världens största?) tillverkare av dagligvaror, med väldigt många märken i deras företag, t.ex. Knorr, Milda, Lipton (te), Pepsondent (tandkräm), via (tvättmedel) och ungefär en 400 märken till.
Jag tycker att det var rätt naturligt att ett sådant internationellt jätteföretag satsade på hållbart fiske i mitten av 90-talet eftersom det var egentligen då begreppet hållbar utveckling och Corporate Social Responsibility (sociala och miljömässiga åttaganden i företag) fick betydelse hos företag.
Visst kostar en MSC-märkning massor (hemliga summor, mellan 15 000 - 120 000 USdollar har jag läst), men just nu får ju man en konkurrensfördel på marknaden genom att vara MSC-märkt.
Däremot ställer jag mig lite frågande till just märkningen eftersom inte vet exakt hur den är uppbyggd exempel om det krävs oberoende revisorer som undersöker om märkningens krav efterföljs mm. Många märkningar tycker jag är rätt så tvivelaktiga eftersom de kräver minimalt med "kontroll" utifrån (oberoende revisorer).

Men vad jag vet är det den enda (snälla säg om det finns någon annan vettig) märkning av viltfångad fisk som är internationellt gångbar.

Den kvot du nämner då det gäller makrill är en isländsk kvot, alltså har ingen internationell organisation varit med och godkänt kvoten. Och vad jag vet har till och med nordatlantiska fiskerikommisionen nekat Island att använda sig av denna kvot.... problem!
Jag har läst en del som isländarna själva producerat om deras fiske, problemet är att det kanske inte alltid går att lita på att det följs, eller att det är de rätta kvoterna för hållbart fiske. Precis som du säger är Island starkt beroende av sitt fiske rent samhällsekonomiskt, därför kan man ju tänka att de tänjer lite på kvoterna för att bibehålla god ekonomi? Det är ju bara möjligt om man kör sitt eget race och inget utomstående land har direkt insyn i fisket. Då det kommer till t.ex. MSC är det bara två certifierade leverantörer från Island.

Ta t.ex. torskfisket kring Island. I dagarna kom det ett foskningsresultat som tyder på att vissa torskbestånd kan till att kollapsa om fisket fortsätter som det görs. http://icelandreview.com/icelandreview/daily_news/?cat_id=29314&ew_0_a_id=325120

Personligen ser jag det lite farligt om island får fortsätta fiska utan internationell kontroll.. Fisket kanske inte är så hållbart som islänningarna själv vill framställa det som.

Eller så kan man höra dem senare via Sveriges Radios hemsida sr.se i 30 dagar.
Dessutom lägger de upp Sommar-programmen som pod-radio i Mp3-format i ett arkiv så att du kan höra prgrammen när du vill (och var, om du har en Mp3spelare), men då fattas musiken..

Så att skylla på att man missat sommar är en rätt så dålig ursäkt, det finns ju (som allt annat) på nätet.

Årets utbud passar mig ganska bra.. Jag kommer inte missa..

20/6 Ingvar kamprad
24/6 Alexander Stubb (finsk utrikesminster)
29/6 Hasse Alfredsson (hans tidigare sommar har varit bra.. har stora förväntningar)
5/7   Herman Lindqvist (samma här som för Hasse.. Ska i år prata om Frankrike och krigshistoria.. treviligt!)
6/7   Jonas Gahr Støre (norsk utrikesminister)
19/7  P O Enquist (fantastisk författare)
22/7  Lasse Berg (författare som skrivit om b.la. Afrika och Asien, kan bli intressant)
31/7  Peter Englund (Svenska Akademins ständige sekreterare)
2/8    Anders Wall (intressant finansman)
6/8    Johan Eliasch (brittisk sändebud i miljöfrågor, han ser jag fram emot mest av alla)

Barilla Plus var inte så våldsamt dyrt. Tror att 500 g kostade strax över 20 kr.

Barilla hade (har?) en pasta med ökat proteininnehåll (innehöll 1/3 blandning av säd och baljväxter för att öka proteininnehåll). Barilla Plus heter/hette den, och den var riktigt god. Jag vet inte om den finns kvar i butikerna, men den fanns för något år sedan i alla fall.

skriver ett till inlägg så blir det inte så jobbigt att läsa. (jag är farlig på att skriva långt)

jag är inte superinsatt i fiskerinäringen på Island, men vad jag vet är det stora problem för just makrillen. Makrillen (som jag förstått) är okvoterad till isändska fiskare (av nordatlantiska fiskerikommisionen) och därmed kan den fiskas okontrollerat (och överfiskas). Just nu är det väl mer eller mindre "fiskekrig" mellan EU och Norge på en sida och Island på den andra då det kommer till makrillen. Den isländska fiskeristyrelsen har visserligen satt ut kvoter men den är inte accepterad internationellt. (norska företag som pysslar med fiskodling vet jag vägrar köpa isländskt fiskfoder då det är gjort på makrill).

EUs fiskerikommissionär Joe Borg har börjat uppvakta Islands fiskeminister Jón Bjarnason för att få Island att delta i utformning av en europeisk fiskeripolicy, jag hoppas verkligen att de samarbetar för allas bästa. Men det verkar som Island vill köra sitt eget race då det gäller fisket, fiskekvoter mm.
Personligen så ställer jag mig frågan hur man kan driva hållbart fiske utan att kunna komma överens med andra intressenter (fiskare i Norge, Ryssland mfl.).
Men som sagt, jag är inte så insatt i detta.

Mina tre favoritämnen i ett och samma inlägg, fiskar, statistik och hållbarhet  

Vi måste komma ihåg att WWF är en ideell NGO (non-govermental organization) som i regel inte bedriver egen forskning utan förlitar sig på andras forskning. Ideella NGOs bedriver ofta lobbism mot beslutfattare, branschorganisationer, konsumenter mm. för att få igenom sina ideer. Ser vi till WWF så kan deras metoder, deras statistik mm. vara sådan att de valts så att det passar deras egna åsikter och inte direkt avspeglar den sanna bilden. Så det kanske man bör ha i baktanken då man ska kolla deras publikationer.

Då det kommer till den Röda listan över fiskar är det inte WWF som först och främst står bakom denna, WWF i Sverige har valt ut ett antal populära matfiskar i Sverige och listat upp dem efter tre kategorier. De hänvisar i många publikationer till Artdatabankens röda lista som skapas med hjälp av Naturvårdsverket och SLU (sveriges lantbruksuniversitet). Problemet med denna Röda lista är att den uppdateras endast var femte år, och senast uppdaterades den 2005.
Så.. Kan vi lita på att Artbankens röda lista stämmer 2009?

Men visst finns det andra organsiationer som har listor.. IUCN (International Union for Conservation of Nature and Natural Resources) har en "röd lista" över arter som är hotade på ett eller annat sätt. De uppdaterar sina listor i alla fall årligen och därför kanske de är mer pålitliga. Men jag upplever t.ex. att inte WWF använder sig av IUCNs lista utan förlitar sig på den gamla Artdatabasens rödlista.
Vi tar torsk som exempel (Atlantisk torsk - Gadus morhua). I den databas om Artdatabanken gav ut 2005 får torsken klassen "starkt hotad" men i IUCNs rödlista från 2009 får torsken klassen sårbar. Vi har ju på senare tid hört att torsken är påväg tillbaka, så klassen sårbar kanske stämmer.. men det är ju WWFs lista som ständigt publiceras i media och som vi konsumenter matas med.
En märklig upptäckt jag gjort är att gulfenad tonfisk (Thunnus albacares) är rödlistad hos WWF, medan IUCN säger fritt fam (least concern, alltså livskraftigt bestånd)..
Givetvis beror mycket på var det fiskas ifrån osv. men vad ska man tro på?

Det jag vill visa på är att det är en viss "tröghet" i informationen kring matfiskar (eller snarare använder lobbyorganisationer gammal info), och därmed blir det svårt att på kort tid ändra konsumenters handlingsbeteende och inställning.
Jag har hört yrkesfiskare som fått massor av torsk på svenskt vatten och inte kunnat sälja detta eftesom svenska konsumenter inte vill köpa/äta torsk och då köper inte handlarna in dessa. På jobbet så efterfrågar ingen torsk längre och de har inte gjort det på att bra tag.

Frågan är hur man ska ställa sig som konsument? Vill man äta med gott samvete så väljer man MSC-märkt fisk, eller KRAV-märkt odlad fisk.. Eller fiskar själv?
Röda listor är inte alltid att lita på..

Intressant läsning:
http://www.wwf.se/v/hav-kust/l/1243694-fiskguiden-2009-kampanjsida
http://www.artdata.slu.se/default.asp
http://www.iucnredlist.org/

Jo då.. Ska väl också åka till Grekland (Samos) någon gång och studera matkulturen (och övriga kultur) där med hans pappa som tolk/guide. Det är inte alla som har gratis boende på en grekisk semesterö, så man får väl passa på.

Nu har jag aldrig varit i Grekland men har fått känslan av att det grekerna äter mycket grönsakslådor, fisk och kött (väldigt lite nötkött, mest lamm och fläsk). I alla fall de greker som jag känner gär det.
Sen beror det på varifrån man kommer, det är stor skillnad mellan maten i den grekiska övärlden och maten på fastlandet (och skillnad mellan landsdelar).

Det finns många grekiska rätter som är riktigt goda, men detta ska man helst äta hemma hos någon "äkta" grek och inte på turistorternas restauranghak. Hade en god vän under gymnasietiden som var grekiska, hon gjorde gudomlig mat utifrån grekiska familjerecept (som givietvis var "hemliga"). Min systers sambo är halvgrek (fadern är grek), och han har fått lära sig krydda kött på ett underbart sätt (det är grekerna suveräna på).

Ser ut som den traditionella torskade torsken.. Bacalhau heter den på portugisiska, men det kan givetvis vara någon annan vitfisk. Det finns en traditionell rätt från portugal med både ägg och tosk som heter Bacalhau à gomes de sá (torsk och potatisgryta ungefär), men den ser inte riktigt ut sådär med bröd.. Fiskgryta heter caldeirada på portugisiska.

Ska se om jag hittar någon i Övik, tror jag sett någon på Cervera här. (används väl först och främst inom konditori?)..
Hittar jag en så kontaktar jag dig och så får paletten åka med mig upp nästan gång jag far till Umeå och så kan vi träffas och du får köpa av mig den mot inköpspriset (dvs butikspris).
Ska kolla Övik inom de närmaste dagarna.

Jag upplever att många har en felaktig bild om just ekologiskt och andra märkningar (se t.ex. chokladtråden forumet Nyheter uppsnappade från media). Jag håller med Paulsen om att ekologiskt jordbruk kanske inte är rätt sätt att gå för att lösa många problem i världen. Däremot ser jag inte något fel i att konsumera närodlad ekologisk mat, men då är betoningen snarare på närodlad än på ekologisk. 

Någon som läst Paulsens bok Lurad av laxen, sant & falskt om maten än? (den kom för en månad sedan).
Jag har inte gjort det, men är intresserad av boken..

Under mina år på universitetet körde jag ofta med couscous, grönsaker och något slags protein. Enkelt, billigit och går fort att svänga ihop om det inte blivit några rester över från dagen före.
Grytor med bönor/linser håller mig mätt längre än t.ex. kött. Grytor passar bra ihop med t.ex. råris, quinoa, bulgur eller couscous som jag tycker mättar bättre än pasta och potatis. Och i och med att det är grytor så blir couscousen/bulgurn/riset osv inte så torrt.

Citat från: Jonas skrivet 2009-04-17 13:05
Är inte recepten på "glass" utan uppvärmning av smeten, där man vispar äggen porös,igenteligen parfait?

Kalla det vad du vill.. Jag vet inte om parfait brukar innehålla mjölk... tror det bara är grädde + äggula + socker + smaksättning som ska frysas utan omrörning.. Men jag vet inte om jag har rätt..

Citat från: Jonas skrivet 2009-04-16 21:27
Miss Fish.
Ska man inte värma glass smeten?
Det brukar man göra med nästan all glass.
Kan för tillfället inte komma på ett enda recept på glass där man inte värmer smeten.

Nä.. Inte vad jag minns, och det står inget i receptet heller om värmning.